Ann-Charlotte Marteus: Annie Lööf, vilse i flosklernas land

Publicerad
Uppdaterad
Hur ska man förklara den floskulösa tomhet som präglade Centerledaren Annie Lööfs "linjetal"?

"Allt -är- möjligt!" tjoar hon. Sverige behöver "en visionär färdplan och genuina värderingar." I motsats till - oäkta värderingar? Centerns politik ska ha "en tydlig adressat: Framtiden." Och: "Ersätt Jante med Kunna själv!"
Lööf "älskar" uttrycket "jag kan själv", säger hon: "De är bland de första ord ett barn lär sig... Men ju äldre vi blir, desto mer sällan sägs dessa ord". Det är Jante-lagens fel. Den är Annie emot. Hon är för "ta-sig-för-samhet".
Annie Lööf har träffat en invandrare: "Låt mig berätta om Kadim Akca. Han kan själv." Alldeles som ett barn. Ah, bedårande! "Han reste sig från den kalla park- bänken i min hemstad, fick känna värmen av att komma in på industrigolvet... och visade att han mot alla odds kunde själv." En invandrare som jobbar! Trots - jantelagen!?!
Ju mer hon talar om att människor Kan Själva, desto mer nedlåtande lyckas hon låta.

Ibland kan folk inte själva, påpekar hon. De tillhör Våra Svagaste. Dem ska Centern ta hand om. Men, hurra, Annie har mött Anna och Niklas. De har haft det svårt, men de "reser sig", "tar revansch", är "oemotståndligt stolta". Slutet gott, allting gott! Annie har dock hjärtat på rätta stället: "Jag tänker på den växande gruppen hemlösa." Hon har inget politiskt att säga om dem. Men hon tänker på dem. Kanon.
Miljön: Lööf ogillar sur- skallar som "talar om hoten och om svårig-heterna". Det behövs "optimism" och "offensiv kraft". Centerpartiet ska ha en miljöpolitik "med den enskilda människans möjligheter och framtidstro i fokus."
Det borde vara utsläppsskatt på sånt skitsnack.
Centerledarens tal dignar av tomma klichéer, dånar av brist på politisk konkretion. Hon förefaller oförmögen att säga någonting genuint om samhället. Det är som om verkliga människor med verkliga, knökiga liv är något hon betraktar från ett väsentligt avstånd.
Varför låter hon så?
Är hon korkad?
Knappast. Och hon är ju inte ensam: S-debatten efter Shlins exit präglades också av tomt babbel. Håkan Juholt har givit vindflöjeln ett ansikte.

Gunnar Wetterberg ger en möjlig förklaring till tom-heten i sin kommande bok, "Kurvans kraft" (Weylers förlag): På 70-talet exploderade partiorganisationerna. Alltmer partifolk kunde få jobb inom politiken. Även ungt folk - den politiska broilern var född. Hon som aldrig har haft ett vanligt jobb. Nu dominerar broilerna.
Och, skriver Wetterberg, "politiker utan annan erfarenhet än politik har helt enkelt svårare att begripa och ifrågasätta sin omvärld än sina föregångare".
Om man inte begriper sin omvärld är det svårt, både att identifiera och att hitta bra lösningar på samhällsproblem. Och om Annie Lööfs linjetal är ett symptom på en kronisk samtidssjuka - hon, personligen, kan förstås visa sig ha mer substans än man nu kan ana - vad får det för konsekvenser? Om politikers idéer tar slut, vem levererar idéerna åt dem? Starka särintressen? Vem värnar då allmänintresset, vem ser helheten?
Och om vi får luddiga, tomma politiker som pratar i klyschor och ersätter samhällsanalyser med sentimentala anekdoter om "Berit" och "Ahmed", Som De Har Mött - då kommer de att låta som populister. Och bli svåra att skilja från tvättäkta populister, de med ont uppsåt. Då är demokratin illa ute.
Dags att sätta partierna på svältkur?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag