Fredrik Federley. Foto: SVEN LINDWALL
Fredrik Federley. Foto: SVEN LINDWALL

Aaron Israelson: Stureplanscentern klappar ihop

Publicerad
Uppdaterad
De som inte gillar personvalet pekar mot Finland.
Där inte bara super man, dansar tango och slåss med kniv; man röstar också på kändisar.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
I Sverige spikar partierna relativt obehindrat sina listor. I Finland bestämmer väljarna själva vilka som ska sitta i riksdagen. Och visst röstar de på kändisar. Till exempel på skönhetsdrottningen Tanja Karpela - Miss Finland 1991 och senare kontroversiell kulturminister. Karpela fick 2005 års "Big brother"-pris för att hon ville blockera internet på skolor och bibliotek.
Det är nu min parallell blir lätt skruvad. För där Karpela var ärlig i sin konservativa mission har Sveriges halvmesyr till personval skapat en bisarr paradox. Västvärldens mest anpassliga principdrivna politiker: Fredrick Federley. Liberalen som blev 2008 års "Big brother".
Federley är dokusåpahögern personifierad. En höger som PR-konsulten Dominika Peczynski sommaren 2004 lanserade i Expressen för att ge popvänstern en match.
Som den färgstarke retoriker han är slog han i trendkänsliga liberaler att han var en principfast politiker. Han kommunicerade bra.

Men så för något år sen uppstod ett glapp i kommunikationen. Trots många varningar från liberala företagare öppnade Federley tillsammans med Dominika Peczynski en salladsbar på Stureplan. I protest mot kollektivavtalet. Det slutade förstås i katastrof. En halv miljon är man skyldig fordringsägarna. Skattebetalarna får pröjsa de anställdas löner. Som tillhör Federleys och Peczynskis familjer.
Vad säger vår principfaste liberal? Han säger att eget ansvar inte hör hemma i en marknadsekonomi. Att han som ung riksdagsledamot, snart med nästan 53000 i månaden, singelboende i Stockholms innerstad, inte har råd att betala ett korvöre själv.
Lika nonchalant är han, en kort tid senare, kring den historiska FRA-omröstningen. På bloggen skriver han: "Kan ju bli gravid eller bara vara där och rösta ja. Vem vet. Den dagen den sorgen." Sorgen kom, mycket riktigt, den dagen. Federley skickade ett textmeddelande på nallen till de oppositionella folkpartisterna: "Jag lägger mig om ni gör det."
När de vägrade sålde han ut sina ideal mot att övervakarna på FRA i sin tur ska övervakas av en parlamentarisk kommitté. Befolkad av ärans män som Fredrick Federley, får man förmoda. Dessutom ljuger han om att tilläggen till lagen är hans egna när de i själva verket är folkpartiets. För egen del reduceras Federleys motstånd alltså till att ha yrkat på att folkpartiets brasklapp ska in i lagen.

Ändå förmår Federley Dagens Nyheter att hjälteförklara honom efter FRA-omröstningen och dagen därpå får hans vapendragare i centerns riksdagsgrupp, Annie Johansson, gråta ut i ett DN-porträtt kliniskt befriat från kritisk ansats. På nätet är det inte lika lätt att gömma sig bakom pajaskonster.
Visst är det så att nätkampanjen mot Federley på sina håll bara uttrycker lumpet böghat. Men där finns också en sällan skådad kraft i en liberal resning bland nätanvändare, de som nu alltså ska övervakas av FRA. På Facebook tappar Federleys grupp medlemmar som en strävhårig Jack Russel hårar. Bloggosfären kokar och Federleys valkrets i Stureplanscentern är decimerad.
Men så är det. En dokusåpa håller bara så många säsonger. Centern dansade en sommar med liberalismen.
Men nu när blommorna i midsommarkransen vissnat är det gamla bondepartiet visst inte lika hett längre. Fast det kändes så storstad.
Centern bor inte ens längre vid Stureplan. Det är dags för liberalismen att göra slut.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag