20040913: Därför euro

Publicerad
Uppdaterad

I helgen träffades

EU:s finansministrar i holländska Scheveningen. På agendan stod centrala diskussioner om förändringar i unionens regler om sunda statsfinanser och tillväxt. Finansminister Bosse Ringholm var dock utestängd från stora delar av mötet utan möjlighet att påverka. Inom EU flätas samarbetet mellan euroländerna samman alltmer. Länderna i den så kallade eurogruppen tar beslut om allt från skattefrågor och löneutveckling till ekonomiska strukturfrågor. Som ett litet land är Sverige tvunget att följa de beslut som fattas. Detta är den direkta konsekvensen av vårt nej till euron för ett år sedan. Experterna träter fortfarande om de ekonomiska konsekvenserna av beslutet. Den svenska räntan skuggar i stort sett ECB:s och kronan är i det närmaste oförändrad mot euron. Och inte heller kan raset på utländska direktinvesteringar i Sverige entydigt kopplas till nejet i folkomröstningen. Men med tanke på att närmare 60 procent av vår export går till EU-området är vårt utanförskap allt annat än logiskt. När Sifo i helgen pejlade det svenska opinionsläget i förhållande till euron såg det dystert ut för jasidan. Endast 39 procent av svenskarna säger ja till euron – 54 procent skulle rösta nej i en ny folkomröstning. Fortfarande är motståndet störst bland kvinnor och boende i Norrland. Borgerliga väljare, akademiker och storstadsbor är i allmänhet mer positiva till en gemensam europeisk valuta. Vid folkomröstningen för ett år sedan framställdes ett ja som något nytt och revolutionerande och ett nej som ett status quo. Så fungerar inte EU. Unionen är en ständig integrationsprocess där det gäller att snabbt nå inflytande. Inte ens den mest Europaskeptiske svensk kan se något positivt i att vi stängs ute från viktiga beslut och förhandlingar.

Vi är nettobetalare

till EU, vår ekonomi är tätt sammanflätad med kontinentens och som medlemmar av EU är vi förbundna i lag att följa de beslut som fattas. Det ligger i vårt intresse att de länder som fuskat med stabilitetspaktens regler, däribland jättarna Frankrike och Tyskland, inte förblir ostraffade. För svenska löntagare är det viktigt att våra exportföretag som Electrolux, Scania och Volvo ges bästa möjliga konkurrensvillkor. Bristen på nya jobb är inte en naturlag utan kan avhjälpas med goda förutsättningar för företagande och tillväxt. Framtidskonventets förslag till ny konstitution för EU stärker ytterligare eurogruppens inflytande. Euroländernas finansministrar har redan fått gehör för idéer om större formellt självbestämmande. Det större finansministerrådet, Ekofin, hamnar därmed i skuggan av eurogruppen.

Kanske kan det finländska

exemplet tjäna som föredöme för Sverige. 1997 var finländarna – näst britterna – Europas mest euronegativa folk. Numera säger sig tre av fyra vara nöjda med den gemensamma valutan. Den finländska ekonomin är numera mycket konkurrenskraftig och landet har sedan länge passerat oss i välståndsligan. Varje dag utan euro är en missad möjlighet för Sverige.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag