När man i Storbritannien planerar att låta 20 000 problemfamiljer tvångsövervakas dygnet runt i sina hem, för att se till så att de tar hand om barn och städning, blir konsekvenserna av de små stegens tyranni i ett övervakningssamhälle som tydligast.
Här i Sverige är vi lyckligtvis fortfarande långt ifrån det brittiska skräckexemplet. Balansgången mellan effektiv brottsbekämpning med massövervakning och personlig integritet är svår. Det är viktigt att inte vara blåögd och tro att vi i vårt lugna land klarar oss ifrån både terrorism, grov organiserad brottslighet och de tvångsmedel som krävs för att bekämpa dem. Polisen måste få en ärlig chans mot välfinansierade organiserade bovar. Annars finns det snart ingen rättssäkerhet kvar att skydda.
Särskild anledning
Den första januari 2008 infördes det därför lagar om både buggning och preventiva tvångsmedel. I skuggan av FRA-debatten fick polisen och Säpo tillgång till avlyssningsverktyg för inrikes förhållanden. För att få använda tvångsmedlen krävs "särskild anledning". Den avlyssnade personen behöver inte vara misstänkt för något brott. Informationen som samlas in behöver inte bara beröra den utpekade utan familj, släkt och vänner kan också beröras. E-post, internetaktiviteter och mobilsamtal är kommunikation som kan övervakas.
Nu har lagarna om tvångsmedel utvärderats. Regeringens utredare föreslår att man skall få bugga till 2014 och att lagen om preventiva tvångsmedel skall skrotas 2010. Han vill i stället ha en ny lag som ger Säpo utvidgade möjligheter att övervaka i förebyggande syfte.
Utredningen visar att bara två buggningsfall av 17 har lett till åtal. Ett av fallen har lett till fällande dom. Utredaren själv konstaterar att tvångsmedelslagen som skall förhindra brott inte har fungerat. För att råda bot på det vill Säpo få avlyssna redan vid lägre misstankenivå och vid fler brott än de grova.
Försiktighet
Några av frågorna som kantas i den här utredningen kommer på nytt upp i den polismetodutredning som är på gång. Kanske är det bättre att göra fler brott mot rikes säkerhet till grova, än att låta tvångsmedels-lagarna användas på en lägre nivå.
Tvångsmedel bör användas med försiktighet och balanseras mot de integritetsintrång som de innebär. Inte minst när man väljer att auktorisera övervakning innan någon är misstänkt för något. Det är viktigt att regeringen inte släpper kravet om att det skall finnas en "särskild anledning" för att övervaka någon med hemliga tvångsmedel.
Utredningen väcker stora tvivel om hur väl hemliga tvångsmedel egentligen fungerar. Det är inte rättssäkert försvarbart att utvidga lagen för avlyssning på än mer lösa grunder. Det är dåliga resultat för dyra metoder. Behövs lagen om hemliga tvångsmedel alls?
