Vill svenska folket verkligen att omyndiga 16-åringar ska sitta i en socialnämnd? Foto: Nils Petter Nilsson
Vill svenska folket verkligen att omyndiga 16-åringar ska sitta i en socialnämnd? Foto: Nils Petter Nilsson

16-åringar är inte mogna för makten

Publicerad

Att ge 16-åringar rösträtt är ett omoget förslag.

Nej, det är inte ett enkelt uppdrag att vara statlig utredare - särskilt inte om man leder en fluffig demokratiutredning. Den tillsattes av den tidigare demokratiministern Birgitta Ohlsson (FP), som gav utredningsjobbet till partikamraten Olle Wästberg. Det är inte heller enkelt att vara demokratiminister - för att lämna några tydliga spår efter sig krävs en utredning.

Wästberg har fått kämpa hårt för att komma med några rejäla förslag, eftersom den svenska demokratin är extremt utredd och i många hänseenden väl fungerande.

En vedertagen metod för att mäta tillståndet i en demokrati är valdeltagandet. I Sverige 2014 steg det med en dryg procentenhet till 85,81 procent. I en internationell jämförelse är det fantastiska siffror. Plikttrogna svenska valde också att rösta i det anonyma landstingsvalet. I samtliga län låg valdeltagandet på över 80 procent.

Nog måste det därför ses som ett tecken på desperation när Olle Wästberg fiskar upp det gamla kravet på att sänka rösträtten till 16 års ålder i kommunalvalen. Det är också illavarslande hur ytligt han argumenterar på Expressens debattsida när han kastar alla principer över bord.

 

1974 sänktes myndighetsåldern från 20 år till 18. I konsekvens med detta sänktes rösträttsåldern i valet 1976 till 18 år. Denna grundläggande principiella koppling mellan att definieras som myndig och samtidigt få rätten att rösta vill Wästberg skrota med hänvisning till att Europarlamentet uttalat sig positivt för 16 års rösträttsålder i EU-valen.

Till saken hör dock att Europaparlamentet brukar lämna en strid ström av uttalanden som få bryr sig om.

Vidare hänvisar Wästberg till att "forskarna" tycks vara tämligen eniga om att 16-åringars "mognad" inte skiljer sig avsevärt från 18-åringars. Se där, då finns det snart ett argument att sänka till 15 år, eftersom det inte skiljer sig så mycket från en 16-åring!

 

Utmärkande för åldersgränser är förstås att någonstans måste gränsen dras. En 18-åring måste anses, oavsett mognad, ha en större kunskap i samhällsfrågor och högre väljarkompetens än en 16-åring.

Dessutom smiter Wästberg från frågan om valbarhet. Om 16-åringar anses behöriga att rösta måste de också kunna väljas in i kommunala församlingar.

Vill svenska folket verkligen att omyndiga 16-åringar ska sitta i en socialnämnd och besluta om känsliga familjeärenden? Eller att det är en 16-åring och dennes röst som avgör ditt komplicerade bygglovsärende.

Nej, skulle inte tro det.

 

Det finns två partier som vill sänka rösträttsåldern till 16: Miljöpartiet och Feministiskt initiativ. Beror det på ett genuint intresse för att omyndiga borde få större inflytande över politiken?

Knappast. MP och Fi ser att de har potentiellt större väljarandelar att hämta i just denna åldersgrupp.

Partiets egenintresse får styra politiken i grundlagsfrågor. Låt oss kalla det rösträttsröta. Där har Olle Wästberg ett riktigt demokratiproblem.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag