I måndags lanserade Sabuni, i sin roll som biträdande skolminister, en "satsning på skolor i utanförskapsområden" där "speciellt kvalificerade lärare ska anlitas".
Eller som DN sammanfattade det i rubrikform: "Superpedagoger ska lyfta problemskolor". 20 miljoner kronor om året ska delas ut under tre år till tio skolor som ska stärka kvaliteten på undervisningen.
Regeringen har visserligen rätt i att det finns skolor som är helt under isen, där de kommunala politikerna uppenbarligen inte lyckats få till förbättringar. Då kan det vara av godo att staten rycker in med experthjälp.
Men regeringen gör ett stort fel när de väljer att etnifiera problemet. "Utanförskapsområden" är ett kodord för kvarter där många av de vuxna invånarna är arbetslösa invandrare.
Men det finns skolor med stora problem på annat håll också.
När Skolinspektionen förra veckan för första gången hotade en kommun med böter för usel skola gällde det Älvdalen, där få elever har utlandsfödda föräldrar. Men på Strandskolan i Idre i Dalarna lyckades bara 56 procent av eleverna i nian gå ut med godkända betyg i alla ämnen i fjol.
Liknande resultat finns i andra invandrarglesa kommuner. På Valboskolan, det kommunala och enda högstadiet i Färgelanda i Dalsland, missade mer än var fjärde elev målet i två eller fler ämnen, därtill bommade var åttonde elev ett ämne i slutbetyget i nian.
Timrå är också trist. Bäst gick det i Ala skola, där 74 procent nådde målen i alla ämnen. På Sörberge var det blott 55 procent.
Det finns ett antal kommuner med få invandrare som har stora bekymmer med utbildningen. De är också i behov av stöd. Och om några superpedagoger kan få de vanliga lärarna att tänka om, tända till och arbeta effektivare så är det kan den framgången dokumenteras och komma till användning på andra orter där utbildning traditionellt inte står högt i kurs.
Förutsättningen för att influgna karriärlärare ska lyckas nå målen med sina elever, som är lärarna, är att de är efterfrågade.
Om Skolverket prackar på sämstingskolor oönskad expertis kommer det inte att lyckas.
Alltså - om idén med superpedagoger alls ska prövas bör alla usla skolor ha möjlighet att söka hjälp, oavsett vilken bakgrund barnens föräldrar har.
Problemet med usel måluppfyllelse har inte en etnisk förklaring, i grunden handlar det om låga och sjunkande krav, och det från första skoldagen.
Och här är ett annat krux med projektet, det ska gälla årskurserna sex till nio. Men den nödvändiga attitydförändringen måste börja redan i förskolan.
"Problemet med usel måluppfyllelse har inte en etnisk förklaring.