GÖR NYTTA. Bunkefloprojektet i Malmö, där bland andra Sundbroskolan haft schemalagd idrott varje dag sedan 1999, visar att barnen som har gympa varje dag presterar avsevärt bättre än elever som bara haft vanlig skolgympa två gånger i veckan. Allra störst effekt har den haft för killarna. Foto: Christer Wahlgren
GÖR NYTTA. Bunkefloprojektet i Malmö, där bland andra Sundbroskolan haft schemalagd idrott varje dag sedan 1999, visar att barnen som har gympa varje dag presterar avsevärt bättre än elever som bara haft vanlig skolgympa två gånger i veckan. Allra störst effekt har den haft för killarna. Foto: Christer Wahlgren

121114: Daglig gympa behövs i skolan

Publicerad

Barndomen brukade vara en tid av ständig rörelse. Men nuförtiden sitter barnen still.

Många skjutsas till och från skolan av överbeskyddande föräldrar, många parkerar sig vid datorn så fort de kommer hem.

Följaktligen är numera vart femte svenskt barn mellan 7 och 9 år överviktigt. Ohälsan följer tydliga klassmönster. De överviktiga barnen har i hög grad föräldrar som är lågutbildade och har det dåligt ställt. Barn föds in i en tillvaro som riskerar att ge dem kroniska sjukdomar, och sämre hälsa som vuxna.

Skolan är samhällets bästa möjlighet att ge barn förutsättningar de inte fått med sig hem ifrån. Men skolorna har inte täckt upp för den kraftigt minskade fysiska aktiviteten hos många barn. Den schemalagda idrottsundervisningen är i stället betydligt blygsammare nu än på den tid då barn sprang genom livet.

 

Moderaternas nya förslag om att införa skolgympa varje dag är därför viktigt. Man skulle kunna invända att allt krut i stället borde satsas på att förbättra de dåliga resultaten i teoretiska ämnen. Men det hela hänger ihop. Barn som rör på sig regelbundet presterar bättre i skolan.

Det visar det så kallade Bunkefloprojektet i Malmö, där barn på vissa skolor sedan 1999 har haft schemalagd skolidrott varje dag.

Dessa barn presterar avsevärt bättre än jämförbara elever i klasser som har vanlig skolgympa två gånger i veckan. Allra störst effekt har den fysiska aktiviteten visat sig ha för killarna. 96 procent av de dagligen gympade killarna fick gymnasiebehörighet att jämföra med 83 procent i kontrollgruppen.

Med tanke på att det till stor del är killar som står bakom skolresultatens fall är resultatet viktigt att ta fasta på.

 

Utbildningsminister Jan Björklund har tidigare varit skeptisk till idén om daglig gympa och talat om fysisk aktivitet som föräldrarnas ansvar. Han borde lyssna på Moderaterna.

I den bästa av världar skulle alla föräldrar se till att deras barn rör på sig och äter rätt. Men i den verklighet vi lever i fostras i synnerhet fattigare barn in i stillasittande liv där chips och läsk utgör en stor del av kostcirkeln. Alternativet till hälsosatsningar i skolan är inte föräldraansvar - det är att dessa barn får dålig hälsa livet igenom, och sämre koncentrationsförmåga i klassrummet.

Den fysiska aktiviteten behöver inte vara påkostad och avancerad, det kan räcka gott med en rask morgonpromenad innan första lektionen. På lågstadiet, där lektionerna är få, bör det inte vara några problem att schemalägga en timmes idrott om dagen.

För de äldre eleverna får man ordna kortare pass. Det räcker gott för att få till stånd en avsevärd förbättring av både den fysiska hälsan och kognitiva förmågan hos eleverna.

Jan Björklund har ofta talat om hur viktig skolan är som klassutjämnande kraft. Om han menar allvar med det borde han ställa sig bakom kravet på "gympa varje dag" och lansera en rejäl reform.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag