Ledamöterna i riksbankens direktion brukar etiketteras som duvor eller hökar. Men just höken, med sin extremt skarpa syn, ger felaktiga associationer. Stefan Ingves tycks tvärtom sakna förmågan att se vad som sker i vår omvärld och reagera snabbt.
Det är därför befogat att introducera en ny fågel i boet på Brunkebergstorg:
Stefan Ingves är en kivi. Kivin är Nya Zeelands nationalfågel. Den saknar flygförmåga och ser väldigt dåligt.
Svensk ekonomi bromsar in kraftigt. Varslen och arbetslösheten ökar. Samtidigt bedömer riksbanken att inflationen blir 0,9 procent i år, och att man missar inflationsmålet på två procent. Som vanligt.
Ändå beslutar Stefan Ingves och en kivimajoritet i direktionen att styrräntan ska ligga kvar på 1,25 procent.
Mycket talar dock för att styr- räntan hamnar på en procent efter mötet i mitten av december. Vice riksbankschef Lars EO Svensson är en av världens främsta penningpolitiska experter. Han tillhör Ingves ständiga kritiker. Svensson har i sin forskning funnit att under de senaste 15 åren har inflationen legat 0,6 procentenheter under inflationsmålet. Det har enligt Svensson inneburit att omkring 40 000 fler svenskar hade haft ett arbete att gå till om riksbanken skött sitt jobb.
Anders Borg är garanterat upprörd över att riksbanken inte stimulerar ekonomin mer. Han ska dock inte i egenskap av finansminister kritisera vår oberoende riksbank.
Det gör däremot ett antal direktörer i vår exportindustri som tror att en räntesänkning skulle bidra till att försvaga vår starka krona. Men det är nog att överskatta riksbankens makt. Sanningen är ju att placerare i dag betalar för att låna ut till svenska staten.
Riksbanken skyller som vanligt på att de måste ta hänsyn till hushållens skuldsättning, det vill säga risken för en bolånebubbla. Fast det är knappast riksbankens primära ansvarsområde utan finansinspektionens och riksdagens.
Boverket varnar nu i en rapport för att hushållen amorterar för lite. Trots bolånetaket så har belåningsgraden bland bostadsrättsinnehavare ökat med fem procent. Jo, men för vissa har också värdet på lägenheten kanske stigit med fem procent. Och hushållens betalningsförmåga varierar.
Högre lånevolymer bidrar också att svenska storbanker rapporterar goda vinster. I vinstdebatten är det lätt att glömma fördelarna med vinstrika företag. Spanska banker kan omöjligen vara ett föredöme.
Däremot måste konkurrensen på bolånemarknaden skärpas. Svenska Dagbladet nominerades välförtjänt i går till Stora journalistpriset i kategorin "Årets förnyare". Med tidningens smarta räntekarta kan bolånekunder jämföra räntan med grannar och andra. En räntekarta som hjälper folk att spana som en hök och pruta hos banken.
Medan Stefan Ingves likt en prestigefylld general ger ordern: Om inte terrängen stämmer med den gamla kartan så följ kartan!
