Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven lämnar nu sina socialistiska vänner i ANC och andra partier på Socialistinternationalens kongress i Kapstaden.
Han lämnar ett land där ANC styrt sedan man i valet 1994 slutligen befriade sig från apartheidregimens boja. Och maktfullkomligheten har kommit med åren. Det är ett Sydafrika där 34 gruvarbetare nyligen massakrerades av polisen. Svaret från rättssystemet är i sig ett fruktansvärt övergrepp: 270 stycken gruvarbetare åtalas för att de ska ha "provocerat fram" det vettlösa mördandet.
Sydafrikas internationella anseende har onekligen skadats. Ännu mer.
Löfven är i dag på väg till Angola på studieresa. Där ska han träffa andra vänner från Socialistinternationalen, nämligen regeringspartiet MPLA.
Med tanke på partiets envälde och dess auktoritära styre är det anmärkningsvärt att svenska socialdemokrater vill vara med i samma klubb som Afrikas Vladimir Putin, José Eduardo dos Santos. Han är med 33 år vid makten en av de statschefer som suttit längst i hela världen.
Det var parlamentsval i Angola i går, och inget tyder på att MPLA tänker lämna ifrån sig makten.
I stället kanske den 70-årige dos Santos om några år lämnar över till sin kronprins Manuel Vicente. Han har varit chef för det statliga oljebolaget Sonangol, det vill säga Angolas eget Gazprom.
Valrörelsen var på många sätt också ryskinspirerad: de statskontrollerade medierna vräkte ut sin MPLA-propaganda.
Angolas ekonomi går som tåget. BNP har växt med i genomsnitt 11 procent sedan 2002 i denna oljestat där hela 97 procent av exportintäkterna kommer från oljan. Och som en av historiens många ironier har den forna kolonimakten och diktaturen Portugal i dag blivit ekonomiskt beroende av Angolas oljemiljarder.
Men tillväxten till trots; arbetslösheten ligger officiellt runt 26 procent och inkomsterna är extremt ojämnt fördelade. MPLA-topparna och andra av nationens oligarker har blivit miljardärer.
Dos Santos brukar pekas ut som en av landets rikaste män.
Han har beskrivits som en Machiavellisk furste, alltid redo att köpa bort olika utmanare. Korruptionen är - precis som i Ryssland - utbredd och Angola hamnar på plats 168 av 183 i Transparency Internationals index.
Pressfriheten är en chimär då staten - dos Santos och MPLA - har alla viktiga medier under sin kontroll.
Det är utmärkt att oppositionsledare Löfven tar tillfället i akt och besöker Angola. Intresset för vad som sker i södra Afrika brukar annars vara ganska begränsat bland svenska politiker.
Tillbaka i Sverige kan han sedan berätta om hur ett socialistiskt parti som MPLA lyckats skapa sådana enorma ekonomiska klyftor, kväsa oppositionen och bryta mot mänskliga rättigheter. Och varför svenska socialdemokrater polar med MPLA.
Varning för Afrikas Putin, Stefan Löfven.
