BRISTVARA. 40 procent av de fristående grundskolorna i Kungliga bibliotekets enkät saknar skolbibliotek, liksom 56 procent av gymnasierna. De kommunala skolorna har dock ingenting att yvas över. 25 procent av grundskolorna och 16 procent av gymnasierna saknar tillgång till bibliotek. Foto: EMMA MATTSSON

BRISTVARA. 40 procent av de fristående grundskolorna i Kungliga bibliotekets enkät saknar skolbibliotek, liksom 56 procent av gymnasierna. De kommunala skolorna har dock ingenting att yvas över. 25 procent av grundskolorna och 16 procent av gymnasierna saknar tillgång till bibliotek. Foto: EMMA MATTSSON

120613 Babbla inte bort bibblan

Publicerad

Vad är ett skolbibliotek? Räcker det med att ha en stillsamt sönderfallande klassuppsättning av "Gösta Berlings saga"?

Nej. Ett skolbibliotek ska som minimum ha alfabetiskt sorterade, skönlitterära böcker och fackböcker, samt rimligen någon form av kartotek.

Optimalt ska det ligga i skolan. För att fungera som pedagogisk resurs ska det dessutom finnas personal som kan hjälpa till, tipsa och lära ut exempelvis källkritik. Och så ska biblioteket vara öppet - när eleverna behöver det, inte på onsdag nästa vecka.

Hur många elever har tillgång till ett sådant bibliotek? Bara en av tre, enligt Kungliga bibliotekets studie "Skolbibliotek 2012".

 

Skolornas enkätsvar ger bitvis en beklämmande bild: "Vi har i dagarna ställt i ordning vårt tidigare skolbibliotek då Skolinspektionen uppmanat oss att göra detta", "Biblioteket finns på fastlandet, vi lånar böcker där ett par ggr/termin då vi är i land av någon annan anledning", "Vår skola avsätter endast 4000/år, dessa går åt till vårt datasystem som vi inte kan säga upp. Därför har vi ingen möjlighet till bokinköp."

Fram till i fjol behövde inte friskolor ha skolbibliotek, ett förhållande som framtiden lär tappa många hakor inför. Nu är lagen ändrad, men verkligheten sackar efter: 40 procent av de fristående grundskolorna i KB:s enkät saknar tillgång till skolbibliotek, liksom 56 procent av gymnasierna. Det finns förstås djupt seriösa friskolor, men för vissa är tydligen räntesnurror viktigare än bokcirklar.

 

De kommunala skolorna har dock ingenting att yvas över. 25 procent av grundskolorna och 16 procent av gymnasierna saknar tillgång till bibliotek. Det är riktigt dåligt.

Vissa skolor löser biblioteksbehovet genom att integreras med ett närliggande folkbibliotek. Det är enligt skollagen ett acceptabelt arrangemang - förutsatt att det är ett strukturerat samarbete som garanterar att eleverna får sina särskilda behov tillfredsställda. Det duger inte att rektor noterar att det finns ett bibliotek i trakten, som ungarna kan besöka i teorin.

Men alla kommuner har inte politiskt fattade beslut som samarbete. Detta, liksom det faktum att så många skolor saknar tillgång till bibliotek, gör att man återigen kan ifrågasätta kommunernas lämplighet som skolhuvudman.

 

KB:s studie visar att elever i skolor med skolbiblio­tek har högre slutbetyg i avgångsklasserna än skolor utan bibliotek. Det är inga svindlande skillnader, men de är genomgående. Och oavsett om sambandet beror på att betygen höjs för läsande elever, eller på att ambitiösa elever dras till ambitiösa skolor, är det oroande. Inte minst mot bakgrund av skolverkets rapport, nyligen, om den ökande skolsegregationen.

Enligt den nya skollagen kan skolor varnas och, om de fortsätter att fela, bötfällas. Men ingen skola har ännu bötfällts för biblioteksslarv. Skolinspektionen måste vässa sina klor!

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida