Skatteverket går nu till storms mot riskkapitaldirektörer som i stället för att ta ut jättelön i Sverige valt att ge sig vinstutdelning i skatteparadis som British Virgin Islands, Jersey eller Guernsey.
16 personer anställda i IK Investment krävs tillsammans på nära 1,8 miljarder kronor i skatt, skattetillägg, egenavgifter och räntor.
Det är lätt att förfasas över att dessa synnerligen välavlönade kapital- förvaltare inte velat betala inkomstskatt i Sverige. Men deras privata ekonomiska intressen är inte hela förklaringen till att fonder som äger företag i Sverige och andra länder har säten på öar i Engelska kanalen eller i Luxemburg. Det finns ett gäng till som vill begränsa bolagsbeskattningen - nuvarande och blivande pensionärer.
Ju mindre bolagsskatt, desto högre pension. Pensionen får man ju ändå skatta för: så ju högre avkastning, desto fler kronor i skatt till staten.
Därför finns våra statliga AP-fonder, de som är bufferten i pensionssystemet, bland investerarna i dessa riskkapitalfonder. Tillsammans har de fem fonderna investerat över 50 miljarder kronor. Skälet är förstås att avkastningen har varit bra.
"Den har varit högre än vad den varit på en bred internationell aktieportfölj, och det är alltid bra att kunna få lite mer avkastning", förklarade Annika Andersson på Fjärde AP-fonden för TT.
Den stora frågan är förstås om lite mer avkastning verkligen alltid är bra. Risken är att kortsiktiga krav på utdelning skadar företagen i längden. Att som somliga riskkapitalfonder ha mål om 15 till 20 procents vinst varje år är ohållbart. Men varför finns de orimliga målen? För att vi som nuvarande och blivande pensionärer har samma inställning till framtiden som franska hovet i mitten på 1700-talet efter oss, syndafloden.
Det är dags för fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och regeringar världen över att på allvar diskutera vilken avkastningsnivå som bäst gagnar pensionärerna på sikt. Intjänade pensionsrätter kommer att ha mycket mindre värde om arbetslösheten i framtiden blir ännu högre. Om ingen lönearbetar blir pensionen noll.
För 600 000 svenskar finns det dock ett enkelt sätt att höja sin pension. Det är att göra sig av med rådgivarna som tar hand om premiepensionsvalet. Medelsvensson fick i fjol 8 300 kronor att placera i PPM-fonder, att betala en femhundring om året - eller ännu mer - för att någon annan ska göra det är idioti. Också när summan har växt sig större. Då är det bättre att strunta i att välja och automatiskt få pengarna i soffliggarfonden Såfa.
Oavsett om det är telefonnasare eller husbanken som erbjuder PPM-rådgivning mot avgift, ryt NEJ.
Denna enkla individuella åtgärd får effekt. Det är mer osäkert hur debatten om avkastningskrav slutar. Handen på hjärtat, det är inte alldeles lätt att avstå från högre pension nu för att barnbarnet, kanske, då får det bättre som gammal. Eller?
