Enligt den svenska ambassaden i Addis Abeba kan rättegången mot journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye komma att inledas redan i dag. Svenskarna åtalas bland annat för understödjande av terrororganisation och olaglig inresa i Etiopien. De erkänner den olagliga inresan men inte terrorstödet - kruxet är att de reste in i landet tillsammans med separatistgerillan ONLF.
Människorättsorganisationen Freedom House rankar världens länder utifrån politiska och medborgerliga fri- och rättigheter. Lågt är bra; Sverige och andra utvecklade demokratier har värdet 1.0. De mest ofria länderna - Eritrea, Burma, Nordkorea - har 7.0. Etiopen har 5.0 och rankas exempelvis som ofriare än Haiti, Nigera och Pakistan.
Freedom House skriver att Etiopiens regering, under premiärminister Meles Zenawi, som har styrt landet i 20 år, ströp friheten inför valen 2010: "Medlemmar av den politiska oppositionen arresterades och nya antiterrorlagar gav regeringen stort utrymme att slå ned på vad man betraktade som motståndare."
Det är med andra ord ingen excentrisk idé av journalister att resa till Etiopien för undersöka övergrepp mot mänskliga rättigheter, eller det famösa bolaget Lundin Petroleums verksamhet i Ogadenprovinsen, som är förbjudet område för journalister. Tvärtom; att undersöka misstänkta missförhållanden och övergrepp som mäktiga intressen kan försöka dölja, är en demokratisk insats av ädlaste valör.
När Johan Persson och Martin Schibbye greps borde Sveriges regering följaktligen ha stått upp för press- och yttrandefrihet. I stället sade utrikesminister Carl Bildt (M): "Det här är ju ett område vi har avrått från att resa till".
Det är ett närmast obscent uttalande. Bildts svala patos för pressfriheten förstärktes ytterligare när han intervjuades av Skavlan, och inte brydde sig om att distingera mellan de fängslade journalisterna och svenskar som sitter fängslade på andra håll i världen, dömda för allehanda brott. Sina varma känslor för Lundin Oil illustrerade han med en lovsång till företagets oljeutvinning i Norge. Företagets närvaro i Etiopien förnekade han på ett sätt som han senare, och vingligt, fick retirera ifrån. Dessutom förnekade Bildt att han skulle kunna drabbas av intressekonflikter, givet hans gamla bindning till Lundin Oil. Men den självdiagnosen är faktiskt ingenting värd; Bildt tycks ju vara konstitutionellt oförmögen att se mänskliga svagheter hos sig själv.
Nåväl; det behövs inget Lundin Petroleum för att Carl Bildt ska uppträda raljant när det gäller fängslade journalister. Den attityden har han uppvisat även i fallet med Dawit Isaak, som har suttit fängslad i mer än tio år. Utrikesministerns supportrar hävdar att hans retorik inte hindrar att han driver på ärendena professionellt. Men driver han dem med det där lilla extra som personligt patos kan ge?
"Det behövs inget Lundin för att Bildt ska vara raljant.
