110312: Hjältemod är ingen lagsak

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Det behövs ingen lag om civilkurage. Människor hjälper i allmänhet varandra när det är nödvändigt. En lag om handlingsplikt skulle faktiskt kunna få motsatt effekt, att människor som sett ett brott inte vågar vittna av rädsla för att själva bli dömda för att de inte ingrep.
Regeringens utredare Olle Abrahamsson argumenterade omsorgsfullt - med hjälp både av filosofen Immanuel Kant och poeten Gunnar Ekelöf - mot KD-Göran Hägglunds idé att göra det brottsligt att underlåta att ingripa när liv och hälsa är i fara. Men det rent sakliga står förstås i förgrunden, att en lag inte gör någon skillnad.
I USA har tre delstater infört civilkuragelagar: Vermont, Rhode Island och Minnesota. Inte i någon av de tre staterna har någon blivit dömd för passivitet, lagen har alltså inte använts.
Det skulle kunna bero på att medborgarna nu bistår sina nödställda medmänniskor som aldrig till förne, att det skett en moralisk upprustning. Så är inte fallet. I själva verket visar en vetenskaplig undersökning att invånarna i de tre staterna faktiskt gjorde färre räddningsinsatser av det lagreglerade slaget än snittamerikanen.
Alltså. Lagstiftningen i de tre amerikanska delstaterna, liksom i våra nordiska grannländer och Frankrike, verkar inte ha någon effekt. Då bör Sverige absolut avstå från att införa sådan lagstiftning.

Nya lagar som kriminaliserar tidigare straffria beteenden bör bara införas om det leder till stora vinster för medborgarna, till exempel i hälsa. Om vinsterna är ringa eller inga bör riksdagsledmöterna låta bli. Vår ineffektiva polis får inte lättare att ta itu med redan existerande problem, som långa utredningstider för ungdomsbrott, om de får nya petitessbrott att hantera.
Därför var det olyckligt att riksdagen bestämde sig för den nya sjöfyllerilagen med 0,2 promillegräns. Nu utför Kustbevakningen och Polisen slumpkontroller precis som på vägarna. Men det är skillnad. Fjärdar är stora, vägar har sina bestämda mått.
Självklart ska den som kör motorbåt på ett farligt vis straffas. Men då ska faran vara reell, som i den gamla lagstiftningen, inte teoretisk, som i den nya.

Riksdagsledamöter i alla partier bör betänka vådan av att införa nya lagar för att bekämpa icke-existerande problem. Den enda troliga effekten är att det uppstår problem som är värre, folk ger fanken också i de lagar det finns välgrundade motiv för.
Kristdemokraterna drev förslaget om en civilkuragelag, vilket måste ses som en del av den "övertro på förbud och regleringar" som Göran Hägglund talat självkritiskt om. Numera påstår sig KD sätta gränser för politiken.
Så ett litet tips till Göran Hägglund: kräv en utredning, en gränspolis. Denne ska gå med machete i lagslyet och ta bort meningslösa regler och förordningar. Ju färre lagar desto större laglydnad. Med färre brott borde polisen arbeta bättre med dem som ändå begås.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag