Operationer har ställts in, vårdavdelningar har stängts, socialstyrelsen har kritiserat Astrid Lindgren-sjukhuset för bristande kompetens. Skälet? Brist på specialistsköterskor. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor i Sverige har minskat stadigt sedan 1995. 2008 var den nere på 48 procent.
Och det lär bli värre. Nästan två tredjedelar av specialistsjuksköterskorna är 50 år eller äldre, avslöjade TV4-Nyheterna i torsdags. Vem ska fylla deras trygga Birkenstocks när de går i pension?
Det korta svaret är: ingen som kan räkna. Specialisering lönar sig inte. Sjuksköterskor måste ta studielån under studietiden och efter studierna höjs lönen obetydligt. För vissa sänks lönen till och med, med motiveringen att de nu har blivit "nybörjare"!
Enligt Vårdförbundet tar det en sjuksköterska 19 år att tjäna in vad specialutbildningen kostar. Sämst är det för skol- och geriatriksköterskor. De kan jobba till de stupar, de kommer aldrig i fatt.
Det görs försök här och var att skaka fram fler specialister. I Sydsverige startades i våras en internetbaserad specialistkurs på halvfart för geriatriksköterskor. Söktrycket var stort - men efter ett halvår hade hälften hoppat av. Det skäl de flesta angav var att de inte hade fått något stöd av arbetsgivaren. Somliga hade inte fått gå ner i arbetstid, andra hade fått göra det, men då gick lönen också ner.
Det finns landsting med akut brist inom vissa specialiteter som erbjuder studielön på 10000- 15 000 kronor i månaden - men bara om man väljer regionala bristspecialiteter.
Ointresse och sedan brandkårsutryckningar, således. Det är naturligtvis inte hållbart. Det är hög tid att man börjar sköta detta professionellt, inte minst i en tid då utlandet lockar med finfina villkor. Specialistutbildningarna måste vara stabilt attraktiva. Antingen måste sjuksköterskorna, precis som de redan högre betalda läkarna, få betald specialistutbildning.
Eller så måste lönespridningen öka rejält, så att de utbildade får valuta för sin förkovran. Både arbetsgivare och Vårdförbundet, centralt och lokalt, borde ha intresse av detta.
En annan sak är arbetsmiljön. Ibland har specialistutbildade och "vanliga" sjuksköterskor på en arbetsplats samma arbetsuppgifter. Det måste vara förödande för motivationen och arbetsglädjen, naturligtvis.
Samtidigt måste man fråga sig om detta kan vara ett tecken på att vissa vidareutbildningar i sig är ogenomtänkta och inte tillför vården tillräckligt mycket i praktiken.
20 procent av sjukvårdsbudgeten går till skador som uppkommit genom fel i vården. Socialminister Göran Hägglund (KD) är mäkta stolt över sin nya patientsäkerhetslag. Men hur ofta talar han om sambandet mellan vårdkvalitet och rätt kvinna på rätt plats till rätt pris?
Bli syrrornas förkämpe, Hägglund.
