100224: Lägg ner presstödet

Publicerad
Uppdaterad
Debattens vågor har gått höga efter nyheten att Nationaldemokraternas tidning i år kammar hem 1,6 miljoner i statligt presstöd. Tidningen Fokus chefredaktör Martin Ahlqvist hoppade nyligen av från presstödsnämnden i protest. Ahlqvist säger sig inte kunna medverka till att "skattepengar finansierar rasism" (DN Debatt 23/4).
ND:s Nationell Idag har sedan augusti förra året kommit ut varje vecka och är kvalificerad för presstöd. Hur obehaglig den än är, är den inte olaglig. Nämnden har med andra ord agerat enligt reglerna. Presstödsförordningen är tydlig:
Presstödsnämnden får "inte ta hänsyn till vare sig tidningens politiska inställning eller dess ställningstagande i enskilda frågor".
Alternativet vore att myndigheter skulle agera politiska smakdomare när de delade ut resurser.
Det kan verka lätt i fallet med ND-tidningen, men var och hur ska den gränsen i så fall dras?
Det som är kvalitet och demokratiskt värdefullt i någons ögon kan mycket väl vara undermåligt och motbjudande i någon annans.
Dessvärre verkar kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) inte se de komplikationerna.
Hon sa häromdagen till Ekot i Sveriges radio att:
"Även om det handlar om yttrandefrihet så är det inte samma sak som att skattebetalarnas pengar ska gå till att stödja den här formen av media".
Det omöjliga avgörandet om vilka tidningar som bör få stöd är bara ett av många problem som uppstår med presstödet.
Stödet som sådant, att staten stöttar vissa tidningar framför andra, är fel i grunden. Systemet infördes en gång i tiden för att säkra den politiska pluralismen i pressen.
I dag är partipressen historia och flera av de mindre tidningar som kvalificerar sig för pressstödet ingår nu i stora koncerner.

Medielandskapet har ändrats radikalt. Morgonpressens konkurrenter finns på nätet, i form av nya tv-kanaler och gratistidningar.
Det finns, tack vare nätets utveckling, många sätt att göra sin röst hörd på.
Det startas nättidningar, bloggar och det twittras - helt utan presstöd. Där finns mångfald om något.
Desto svårare är det att se hur dagens pressstöd gynnar pluralism. Ett system som räknar pappersexemplar för att avgöra en tidnings spridning är oerhört föråldrat.
Och det premierar tricksande i syfte att få maximalt i presstöd.
Exempelvis är ETC numera inte bara en tidning, utan sju stycken - som totalt får 12 miljoner kronor i presstöd i år. Genom att skydda existerande tidningar försvåras samtidigt nyetableringen av konkurrerande röster.
Adelsohn Liljeroth har rätt i att skattebetalarnas pengar inte borde gå till rasistisk smörja.
Men vi kan heller inte välja ut tidningar med "rätt" åsikter.
Lösningen som återstår är den enda rimliga, att en gång för alla slopa det problematiska och förlegade presstödet.

Expressen rättar:
I en tidigare version skrev vi att ETC:s sju editioner får tolv miljoner kronor var i presstöd. Det är fel. ETC får tolv miljoner kronor totalt.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida