Skriv ut Skriv ut Textstorlek: Textstorlek 1 Textstorlek 2 Textstorlek 3

070827: Facebook bra för affärerna

Påverkas ditt förtroende för Carl Bildt av att han är med i Facebook?
Ja, positivt
Ja, negativt
Nej, inte alls

I förra veckan rapporterades att Facebook – webbcommunityt på grovt potenta tillväxthormoner – kostar arbetsgivare miljarder för att anställda ägnar arbetstid åt det populära nätverket. Enligt webbsäkerhetsföretaget Surfcontrol är förlusten cirka fyra miljarder dollar om året i Australien.
Ett brittiskt undersökningsföretag, Sophos, kunde snart bekräfta arbetsgivarnas olust. 50 procent svarade i en undersökning att deras arbetsgivare blockerade Facebook.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är Facebook tveklöst en god affär. Det har i informationssamhället saknats ett effektivt verktyg för dess grundläggande förutsättning – nätverkande.
Mobilens telefonbok, e-post eller chattverktyget MSN är primitiva i jämförelse. Om människor knyter ett brett nätverk till sig och med teknikens hjälp upprätthåller det sprids kunskap och förtroende; ekonomiska transaktioner underlättas och produktiviteten höjs. Det är ingen slump att Facebook, precis som själva internet, skapades som en kreativ infopool för universitet.

Och det är ingen slump att det växer epidemiskt. I Sverige finns drygt hundratusen användare och 1 000 nya ansluter sig varje dag.
Men också företagsekonomiskt kan Facebook vara lönsamt – och det vore en dålig affär för svenska arbetsgivare att göra som brittiska. Dels är nätverkandet inte bara lönsamt för den enskilde individen utan för hela nätverket – också arbetsgivaren. Företag har nytta av att de anställda har lättillgängliga kontakter och information.

Dels kräver
kreativa processer också förströelse. Företagen kan faktiskt lära något av den skamfilade ”nya ekonomin”. I IT-branschen under 90-talet gick det för långt med skojfriska grepp och fredagsöl, men denna ”management by beer”-filosofi skapade lagkänsla. På Facebook är belöningssystemet mer nyktert: chefen kan ge bort virtuell öl. Moderna arbetsgivare implementerar leken i jobbet. Uppmuntrar ett produktivt användande av Facebook med virtuella mötes- och arbetsplatser. Där finns redan grupper för branschfolk och stora företag.

Visst finns fallgropar som arbetsgivare måste se upp med. En sådan arbetsgivare är vi – svenska folket. Vår utrikesminister Carl Bildt har nyligen registrerat ett konto på Facebook. Expressens ledarsida har tidigare kritiserat Bildt för att utrikespolitiken inte bör bedrivas på en blogg. Sen dess har en virtuell Bildt gjort entré flygande vid invigningen av ambassaden i webbvärlden Second Life. Nu påpekar Bildts dotter för honom att han på Facebook angivit att han är intresserad av män.
Det är visserligen bra att vi har en utrikesminister som vill ligga i framkant vad gäller IT. Men pajaskonster – medvetna eller omedvetna – riskerar skada förtroendet för svensk utrikespolitik och kan tolereras lika lite som att anställda i företag slösar bort tiden på patologiskt slösurfande.

Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se

Publicerat 27 augusti 2007
Uppdaterad 27 augusti 2007
Tyck till
Det finns 58 kommentarer på artikeln
Logga in och kommentera
Du är inte inloggad!
Logga in till höger
Regler för kommentarer

OK, måhända slarvigt läst av mig, men det var så jag tolkade det...

Tycker det är lite mkt konspirationsteorier över dina inlägg dock.

För att spetsa till det ytterligare så kan det nämnas att Bildts "muta" eller rättare sagt "belöning" för hans engagemang i CLI (Committe for the Liberation of Iraq) uteblev ju tidigare.

Han har (pga Expressen) öppet fått erkänna att han skulle belönas för detta med en tjänst, men tackade nej då den tidigare som hade den aktuella tjänsten, dog i ett bombdåd i Bagdad, det var främst av familjeskäl som Bildt backade.

Kanske utrikesministerposten var den slutliga belöningen han accepterade? Skulle inte förvåna mig om de mystiska 30 miljonerna i moderaternas partikassa (som hjälpte moderaterna till seger i valet) också har med detta att göra.

Kluivert: Nu svamlar du om "att de inte kände varandra", det har aldrig ens diskuterats.

Nej, men Bildt kan ju faktiskt tacka Kissinger för att han ens blev erbjuden utrikesministerposten, det var ju främsta syftet med att Reinfeldt blev inbjuden till Bilderberg-gruppen det året (tro mig, Kissinger är en extremt kalkylerande person som försöker påverka så mycket som möjligt). Men samtidigt är det farligt att han ska vara i "tacksamhetsskuld" till någon av Kissingers kaliber.

Kluivert: Det är ett praktexempel hur Kissinger använder Bilderberg-gruppen för att påverka världens utveckling. Kissinger fick in "sin kille" på en viktig internationell post.

Hur känns det för dig att ha en utrikesminister som sitter i knät på Kissinger (främmande makt)? Att när Bildt skulle t ex över till Washington i USA med Reinfeldt tidigare i år, så gick det först via Kissingers kontor i New York (för Bildt). Ordningen han träffar dessa herrar avslöjar mycket om Bildt. Dvs vem han är språkrör för. Då undrar ju jag vems agenda Bildt har, inte är det svenska folkets?

Svanen, tror du verkligen att de inte kände varandra innan Reinfeldt kritiserade Bildtregeringen? Reinfeldt blev riksdagsman 1991 och antagligen kände de varandra innan dess.

Nej, efter Reinfeldts kritik var de inte goda vänner, men att man kan tacka Kissinger för att Bildt accepterade posten som utrikesminister, det är absurdt!

Arson: Kronkursen var knuten till Ecu'n och ansågs vara övervärderad. När Carl Bildt försvarade den felaktigt höga kronkursen till absurdom, så försvarade också Carl Bildt sossarnas felaktigt förda politik. Han inbjöd hela världen att spekulera mot kronan. Carl Bildt maximerade alltså förlusterna för svenska folket och de svenska företagen, var kommer det personliga ansvaret in?

Kluivert: Där har du grunden till det jag skrev om. De var inga goda vänner tills Kissinger sammanförde dem.

forts. Fredrik Reinfeldt var i Österrike för att förankra sin kandidatur i DEMYC, som är unghögerns europeiska samarbetsorgan, när mobiltelefonen ringde. Det var Anders Borg, som då var talskrivare åt Carl Bildt. Han meddelade kort: För din egen skull är det nog bäst att du kommer hem. Nu är det allvar. Fredrik Reinfelt minns det som ett gatlopp. Det kulminerade med ett tre timmar långt möte med riksdagsgruppen. - Det var en enda lång utskällning av mig, säger Fredrik Reinfeldt. Till sist började folk säga att Jag måste nog gå hem. Men det blev nej,
ingen fick lämna lokalen. Nu skulle detta redas ut i botten. -
Det var högläsning ur boken för att visa hur dum jag hade varit. Det är klart att det var helt förfärligt, säger Fredrik
Reinfeldt.

Kluivert: Såren efter valförlusten 1994 låg fortfarande öppna när Fredrik Reinfeldt skrev boken Nostalgitrippen. I den ifrågasatte han öppet om det devota dyrkandet av partiledaren Carl Bildt verkligen var det bästa för moderaterna. Carl Bildt hade precis börjar ifrågasättas för sina tvärsäkra uttalanden om sovjetiska ubåtskränkningar i svenska vatten. De första uppgifterna om att
det egentligen var minkar hade börjat sippra fram. Hela den grund som Carl Bildt byggt sin politiska karriär på hotade att krackelera. Reinfeldts bok blev bara för mycket.

Kluivert: Det var efter den borgerliga valförlusten 1994, som Fredrik Reinfeldt gick till angrepp mot moderaternas dåvarande partiledare Carl Bildt. Han skrev en bok med titeln ”Nostalgitrippen”, där moderaterna bland annat anklagades för klart bristande kraftförmåga, där partiledningen bara var ”Bildtkopior”. Det hela väckte hård mot kritik från den moderata riksdagsgruppen. En bok skriven av Ulf Kristoffersson förklarar hur Reinfeldt i februari 1995 får en 2,5 timma lång utskällning anförd av Carl Bildt under ett möte med partiledningen.
1 2 3 4 5 6 Nästa
För att anmäla ett inlägg, klicka på Anmäl inlägg
BLOGGBLOGGMed ledar- och debattredaktionen
Vem vinner 2010?
Sök ledare