En rekrytering vi borde ångra

Den förra s-regeringen

ansåg att det pågick ett folkmord i västra Sudan. Det ansåg även den moderata oppositionen. När Laila Freivalds förra året läste upp regeringens utrikesdeklaration stod Darfur högt på agendan och hon använde ordet folkmord. Moderaternas utrikespolitiske talesman Gunilla Carlsson gick ännu längre och ägnade hela sitt inlägg åt folkmordet i Darfur.

Ordet folkmord förpliktigar

eftersom det numera är kopplat till handling. Efter flera års lång debatt tog FN 2005 en doktrin som tvingar världssamfundet att intervenera i länder där det pågår folkmord. Därför är det viktigt vad som sägs av officiella företrädare. Sverige var ett av länderna som drev på allra hårdast. Den så kallade Stockholmskonferensen med avstamp i Förintelsen kom alltmer att handla om plikten att stoppa nya folkmord. På grund av moderaternas starka engagemang var det många som hoppades att ett regeringsskifte skulle öka Sveriges ambition än mer. I stället blev det tvärtom. Den nye moderate utrikesministern har inte nämnt Darfur en enda gång i sina tal eller artiklar under hösten. När han i går läste upp den nya regeringens utrikesdeklaration nämndes visserligen den härjade provinsen, långt ner i ett övergripande resonemang om Afrika. Bildt använde inte ett enda förpliktigande ord. Inte folkmord, inte ens humanitär kris. Socialdemokraterna, folkpartiet och centern talade däremot klarspråk.

Den åttonde december

förra året höll FN:s generalsekreterare Kofi Annan ett isande avskedstal. Han gick rakt på sak: Efter misslyckandena i Bosnien och Rwanda kan vi inte tillåta Darfur att gå samma väg. Men tyvärr gör vi det. 60 år efter nazismens koncentrationsläger ekar "aldrig mer" outhärdligt tomt. Hur kan världssamfundet, som säger sig värna de mänskliga rättigheterna, låta dödandet i Darfur pågå? Ett av svaren kom nog i Stockholm i går. Jag tror inte för ett ögonblick att Bildt tar hänsyn till sina aktier i Lundin Petroleum när han gör sina bedömningar, inte heller att han sneglar på sina gamla kolleger i Lundins styrelse.

Däremot är det tydligt

att hans år i Lundinsfären och hans arbete med Lundins investeringar i sudanesisk olja och rysk gas har färgat av sig på hans världsåskådning, som är tydligt affärsmässig. Vi är alla fångade av våra erfarenheter. Därför är hans första instinkt att hylla kursutvecklingen i ryska Gazprom och inte att fördöma Gazproms maktpolitik mot grannländer, ryska medier och oppositionspolitiker. Och därför negligerar han den nyss så heta svenska aktivismen mot folkmordet i Darfur eftersom han tror att affärsintressen i grunden är bättre än FN-trupp och sanktioner. De sudanesiska människoliv som spills på vägen är i alla fall billigare än olja. Sverige har rekryterat en utrikesminister från oljeindustrin och då blir det därefter. Det är en rekrytering som Sverige borde ångra.

Av PM Nilsson
pm.nilsson@expressen.se