Karin Olsson: Ett historiskt uselt förslag
Detta är kanske den mest bakvända planen någonsin för att förbättra undervisningen i grundskolan.
Katolska kyrkans järngrepp om Europa på medeltiden. Jakten på vetenskapsmän och andra kättare. Korstågen. Detta anses inte "främja nutidsförståelsen" för grundskoleleverna.
Den lilla detaljen med demokratin i antikens Grekland är heller inget som ska prioriteras för att barnen ska lära sig begripa vår samtid.
Historiesynen bakom det nya förslaget till kursplan för historia i grundskolan, som nu är ute på remiss, är häpnadsväckande grund. Medeltiden och antiken har fått stryka på foten, till förmån för mer näraliggande historia. Lärarna hinner inte med det där gamla tjafset, tycker Per Eliasson, ämnessamordnare för kursplanen. Även om han uttrycker sig lite mer försiktigt: "Man kan inte hålla på med hela världshistorien, man måste bestämma sig för en urvalsprincip", förklarade han i Vetenskapsradion i går.
Problemet som har identifierats är att terminen ofta inte räcker till för att undervisa om modern historia, till exempel folkhemsbygget. Att lösningen blir att hoppa över, eller snabbspola, den äldre historien är en logisk kullerbytta i den högre klassen. Hinner man inte med allt, ja då kapar man helt enkelt i ena änden.
Skolan har en tung börda. Nästan varje dag är det något nytt ansvar som läggs på lärarnas axlar. Bara det grundläggande - läsa, räkna, skriva - är ett uppdrag som man i alltför hög grad misslyckas med.
Förutom detta förväntas barnen också lära sig stryka skjorta, sy pennskrin, svarva ljusstakar, skala potatis, cykla säkert, surfa tryggt, äta lagom, tro på sig själva, använda kondom och sist men inte minst, vara en bra kompis.
"Skolan måste ta ansvar", är en vanlig fras när olika samhällsproblem kommer på tal. Det är nästan som att lärarna skulle besitta en magisk förmåga att utjämna sociala skillnader och fostra alla barnen till att bli jämställda, glada och aktiva små svenskar. Däremellan ska man försöka peta in den där läsförståelsen, historiekunskapen och så var det visst lite träslöjd också. Förväntningarna på vad skolan ska klara är så stora att man riskerar att glömma vad det grundläggande uppdraget är, eller snarare, vad det borde vara. Att studera historia tillhör definitivt grunden. Hinner lärarna inte med detta, måste man kapa på annat håll. Eller avlasta lärarna så att de bättre hinner planera och utföra sin huvuduppgift.
Antagligen är det senare lättare att genomföra än att prioritera i djungeln av mål för skolan. Alla lärare tycker ju att just deras ämne är det viktigaste och att det är livsnödvändigt att till exempel lära sig bära förkläde när man lagar mat. Och lärarfacket företräder högljutt dem alla, även hem- och konsumentkunskapslärarna.
Ska man få "kunskapsskolan", detta ganska fyrkantiga begrepp som skolminister Jan Björklund slänger sig med, måste man våga prioritera hårdare i grundskolans uppgifter. Den insikten verkar man uppenbarligen ha nått. Men att slutsatsen blir att nonchalera antiken och medeltiden i historieundervisningen är inte att rensa. Det är att använda storsläggan.
Det nya förslaget till kursplan för historia i grundskolan kommer förhoppningsvis att bli söndersmulat under sin remissrunda, och slängt i papperskorgen. Och om inte, måste Jan Björklund ta ett ordentligt utvecklingssamtal med skolverket.
Av Karin Olsson
karin.olsson@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan