Friskare regler
Eländesrapporteringen fortsätter om de nya sjukskrivningsreglerna. Nu hävdas det att försäkringskassans hårda praxis driver människor till att ta sitt liv. Så kan det förstås vara i extrema fall. Lång väntan följt av ett negativt besked kan vara oerhört psykiskt påfrestande för en människa som redan befinner sig i kris.
Samtidigt måste man hålla i minnet att sjukskrivningar och förtidspensioneringar i sig är synnerligen skadliga för hälsan. Studier visar att unga förtidspensionärer löper sju gånger så stor risk att dö i förtid jämfört med jämnåriga arbetande människor. Och dödsorsakerna är sällan kopplade till pensioneringsdiagnosen. I stället är det själva förtidspensioneringen som orsakar skadorna. Människor berövas en stor del av sitt sociala nätverk och får sin självkänsla knäckt.
En annan studie, som Hanne Kjöller refererade på Dagens Nyheters ledarsida nyligen, visar att mer än hälften av dem som varit sjukskrivna ett år eller mer uppfyllde kriterierna för depression, trots att de inte varit deprimerade när de sjukskrevs.
Vill man värna människors fysiska och psykiska hälsa ska man alltså se till att människor kommer tillbaka i arbete så fort som möjligt. Men så låter det inte i debatten. Att tvingas börja arbeta igen liknas vid att kastas ner i kallt vatten medan fortsatt sjukskrivning framställs som lösningen på alla problem.
I går presenterade Inspektionen för socialförsäkringar en högintressant rapport om de nya sjukskrivningsreglerna. Det visar sig att regeringens rehabiliteringskedja, som infördes den 1 juli 2008, har lett till att många sjukskrivna har börjat jobba igen.
Nyckeln, enligt rapportförfattaren, är de utskällda tidsgränserna. Genom att de sjukskrivnas arbetsförmåga prövas efter först 90 och sedan 180 dagar öppnas en sluss in till arbetsmarknaden som tidigare inte fanns där.
Det tycks alltså som att reformen redan har uppnått sitt syfte - att skapa broar mellan sjukskrivning och arbete och att på det sättet minska utanförskapet.
Socialförsäkringsminister Husmark Pehrson förtjänar delar av den kritik hon har fått utstå. Besked om ersättningar och regler har kommit alldeles för sent och ändrats i panik vid flera tillfällen. När något så grundläggande som sjukförsäkringssystemet ska riggas om har man inte råd med sådant slarv. Det skapar oro och oförutsägbarhet.
Men grunden för den nya reformen är rätt, och med tiden kommer den att omvärderas även i allmänhetens ögon. Att stämpla över en halv miljon människor som arbetsoförmögna och långtidssjukskriva ytterligare 200000 var ingen human politik, utan ett politiskt och mänskligt haveri.
När får vi se ett inslag i debatten om någon som är tacksam över att hon har lämnat livet som långtidssjukskriven och återgått i arbete?
Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan