De hotar jobben
Har de redan hunnit glömma bort valbudskapet, Wanja Lundby-Wedin och Stefan Löfven i S-ledningen?
Det skulle ju handla om jobben.
Men antalet personer med jobb beror också på hur höga löneökningarna blir. Allt för höga och felaktigt konstruerade avtal spär på arbetslösheten.
LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin och IF Metalls Stefan Löfven återvaldes till Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott på partiets kongress. Men dagen efter den så kallade "jobbkongressen" presenterade LO sina jobbförstörande avtalskrav. LO kräver att alla inom deras avtalsområden ska få minst 620 kronor och "lägst" 2,6 procent i lönehöjningar. Dessutom vill LO ha en jämställdhetspott på "minst" 125 kronor i månaden för vissa avtal.
Att i krisens Sverige, mitt i den djupa lågkonjunkturen när arbetslösheten stiger dag för dag, gå ut och kräva så här höga och generella löneökningar skulle kunna tolkas som att LO saknar krisinsikt. För skulle dessa avtalsnivåer, plus obligatorisk löneglidning, bli verklighet ökar utslagningen av företag och arbetslösheten stiger till ännu högre nivåer. Arbetsgivarna i kommunsektorn, Sveriges kommuner och landsting, påpekar att LO:s krav i slutändan innebär löneökningar på minst 3,5 procent.
Å ena sidan beklagar sig Socialdemokraterna över kommunernas dåliga ekonomi och kräver ständigt högre statsbidrag. Å andra sidan gör LO-representanterna i partiledningen sitt jobb för att försämra kommunernas ekonomi ytterligare.
Detta efter att ha ägnat fem dagar på en "Jobbkongress" för att försöka lura varandra om att det enbart är Fredrik Reinfeldts fel att arbetslösheten ökar. Men till skillnad från Reinfeldt så har nu faktiskt Wanja Lundby-Wedin och Stefan Löfven ett direkt inflytande över lönebildningen och arbetslösheten.
Naturligtvis finns det ett visst krismedvetande inom LO, och speciellt inom IF Metall. Nu handlar det om ett första förhandlingsutspel för att försöka maximera löneökningarna. Ett högt spel om jobben.
Tidigare har IF Metall och Stefan Löfven med de speciella lokala krisavtalen - sänkt arbetstid & lön - uppträtt ytterst ansvarsfullt. Enligt facket räknar man med att ungefär 12000 jobb på så sätt har räddats och det är förstås rimligt att industrianställda får del av vinstutvecklingen när det verkligen har vänt. Men där är inte världskonjunkturen - och Sverige - ännu.
Konjunkturinstitutet, KI, varnar i sin Lönebildningsrapport för att tiotusentals jobb skulle försvinna vid en löneökningstakt på 4 procent. KI vill ha flexibla avtal som i "större utsträckning" än normalt tar hänsyn till bransch- och företagsspecifika förhållanden.
Och så borde det vara.
I LO:s värld har dock alla råd att betala högre löner, men krisen är inte över bara för att avtalsperioden råkar lida mot sitt slut.
Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan