Ung och chanslös
Det är sommar och många unga sitter hemma och gör ingenting. Det är svårt att få jobb om man inte har någon erfarenhet, och arbetsmarknaden har få öppningar för att anställa unga - utbildade eller inte.
Den här sommaren kommer fler unga än på mycket länge att gå utan jobb. Enligt SCB är ungdomsarbetslösheten nu uppe i svindlande 30 procent, vilket placerar Sverige i en europeisk strykklass. Även om man räknar bort alla som studerar i väntan på jobb så uppgår ungdomsarbetslösheten till 15,2 procent - en fördubbling på bara ett år.
Systemfelen på den svenska arbetsmarknaden är flera. Gymnasieskolan har haft en statisk form där praktiskt lagda elever har fått traggla sig igenom teorier i stället för att lära sig ett riktigt yrke. Förändring är på gång, men det tar tid.
Ett annat problem är Las, lagen om anställningsskydd, som höjer trösklarna till arbetsmarknaden för dem som står utanför. Med undantag för Centerpartiet är det dock inget parti som vågar diskutera en uppluckring av systemet.
Men kanske kan man ana en öppning när det gäller det tredje stora hindret för unga på arbetsmarknaden - de höga ingångslönerna.
I Almedalen i förra veckan anammade IF Metall idén om återinförda lärlingslöner inom industrin. När systemet tillämpades för ett tiotal år sedan erbjöds ungdomarna en ingångslön på 75 procent av den lägsta lönen enligt kollektivavtalet. I gengäld var arbetsgivarna skyldiga att ge ungdomarna utbildning under tiden.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) ger nu sin välsignelse till idén. Fattas bara.
Om arbetsmarknadens parter skulle hitta sätt att kringgå de skadligt höga ingångslönerna vore det ett genombrott. Det skulle kunna tillämpas på många fler områden än industrin och hjälpa även andra grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, såsom invandrare.
Men som väntat gör LO-basen Wanja Lundby-Wedin tummen ner för idén.
LO och Socialdemokraterna framstår alltmer som ungdomars och invandrares fiende nummer ett på arbetsmarknaden. Arbetarrörelsen vill till varje pris skydda dem som redan har fast jobb mot dem som står utanför.
För att ungdomar inte ska gå helt sysslolösa föreslår den rödgröna oppositionen i stället olika satsningar, konstruerade jobb och vidareutbildning.
Det förbättrar måhända statistiken, men knappast ungas chanser för framtiden. Till exempel vill de rödgröna ha 10000 nya sommarkurser på landets högskolor och universitet för att möta behovet av 9000 sökande studenter som i dag inte har en plats. Det är mer än en kurs per student.
Även om de flesta unga får jobb förr eller senare är ungdomsarbetslösheten ett stort problem.
Både regeringen och parterna på arbetsmarknaden måste ta sitt ansvar så att unga får en chans på det där första jobbet som krävs för att kunna ta sig vidare på egen hand.
Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se
