Skriv ut Skriv ut Textstorlek: Textstorlek 1 Textstorlek 2 Textstorlek 3
Att hälften av gymnasieeleverna blir underkända i ett eller flera ämnen och att var tredje går ut gymnasiet utan behörighet till högskolan handlar till stor del om problem hos skolledare och lärare, skriver skolinspektionen.

Sluta dalta

En stark kandidat till titeln Sveriges framgångsrikaste lobbyist måste vara lärarfacken.
För varför skulle annars alla politiska partier tala om betydelsen av så kallade behöriga lärare?
En behörig lärare är alltså en som har examen från en lärarutbildning. Det vill säga samma utbildningar som gång på gång kritiserats för att inte hålla måttet.
Att lyckas övertyga Sveriges alla utbildningspolitiker om att just dessa personer är särskilt lämpade att undervisa och att endast dessa ska kunna komma i fråga för fasta anställningar på kommunala skolor, kan inte ses som något annat än en fenomenal lobbyinsats.
Resultatet blir att samma politiker som ena stunden dömer ut lärarutbildningen i nästa stund kan skylla problemen i skolan på de lärare som inte gått den. Det går faktiskt inte ihop.

Formell behörighet säger sannolikt väldigt lite om man är bra på att lära ut och motivera sina elever. En bra lärare kan lika gärna vara någon med djupa ämneskunskaper och ett brinnande intresse för att undervisa.
Det har också visat sig svårt att hitta några glasklara samband mellan lärarnas utbildning och studieresultaten. Några utredningar menar att det finns ett sådant samband, andra pekar i motsatt riktning.
En faktor som de flesta utredare däremot verkar vara överens om är lärarnas motivation.
När skolverket undersökte vad som ligger bakom att skolor med samma sociala förutsättningar ändå uppvisar stora variationer i resultat, handlade svaret till stor del om just lärarnas motivation. Med lärare som tycker att det är roligt att undervisa blir resultaten bättre.
Ändå pratar man aldrig om dåliga och omotiverade lärare som ett problem i skolan.
Skolinspektionens senaste rapport ger ytterligare skäl att fråga sig hur det egentligen står till med dem som arbetar i skolan.

Att hälften av gymnasieeleverna blir underkända i ett eller flera ämnen och att var tredje går ut gymnasiet utan behörighet till högskolan handlar inte om resurser. Till stor del handlar det om problem hos skolledare och lärare, skriver skolinspektionen.
Elever som skolinspektionen intervjuat vittnar om enformig undervisning och oengagerade lärare. Skolinspektionen pekar också på att det på många skolor inte görs några seriösa kvalitetsutvärderingar och att rektorer i många fall inte intresserar sig för vad som påverkar undervisningskvaliteten.
I stället för mer av tramsiga mobil- och kepsförbud är det dags för hårdare tag mot lärare och skolledare som inte håller måttet.

Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se

Publicerat 29 juni 2009
Uppdaterad 29 juni 2009
Tyck till
Det finns 42 kommentarer på artikeln
Logga in och kommentera
Du är inte inloggad!
Logga in till höger
Regler för kommentarer

respekt får man om man uppträder på ett just sätt.Lärarna är för dåliga pedagoger i dagens skola så de får aldrig någon respekt.

Det som fattas i skolorna är att eleverna inte har någon respekt för lärarna, anställ några hemska typer som kan ambulera mellan skolorna och se till att ordningen hålls, de ska så klart inte ge sig på eleverna handgripligen utan eleverna ska kunna ana att den möjligheten finns.

Det är klart att lärarna blir omotiverade när det går upp för dem att ungarna inte lär sig allt genom att ha roligt. Då är det inte roligt . Inte roligt att försöka motivera barn att söka kunskap när de inte fått chansen att lära sig läsa ordentligt. Inte roligt när barnen förväntas sköta sig utan några tillsägelser förutom vid särskilda lektioner kallat livskunskap. Ja, listan på vad som inte är roligt kan göras lång. Glädjande nog är den kort vad gäller åtgärder för samma problem. Nämligen. Alla vuxna skall börja agera vuxet.

Man kaske skall fundera över VARFÖR lärarna är trötta, oengagerade etc. De lärare som är det alltså!
-Hur ser arbetsmiljön ut? Hur ser organisationen ut? Vilken status har läraryrket?
-Lärarnas befogenheter?

Postat av Göstasson 59 den 29 jun 2009 kl 20:11
Det jag menar att läraren ska ta sitt ansvar sen att sossarna har havererat skolan i och med att Göran Persson kommunaliserade den är ett annat kapitel.

Göstasson 59 den 29 jun 2009 kl 20:11verkar se spöken någonstans.är det läroplan 94 som togs fram av Bildt regeringen som är socialdemokratisk jag för står inget ting det gör han säkert inte själv heller.det är inget politiskt parti som lagt fram några förslag att ändra den.så då är vi tillbaka till lärarna som inte tar tag i problemen och sedan skyller allt på sossarna .lärarna skulle nog må bra av att syssla mindre med politik och mer med pedagogik i skolan

Betrygsinflation och dålig respekt för kunskap är ett av problemen. Det finns skolledare som pressar lärare att höja betygen.
Kunskap och kompetens är inte skolledningarnas högsta prioritet. Skolledarna vill inte att kraven ställas så högt att den låga kunskapesnivån avslöjas.
Skolan har hamnat i ett träsk, politiskt d:o.
Det är bara att börja om från början!

Det kommer elever till gymnasiet som har godkännt i engelska som exempel och när de får ett test på 6 klass nivå så klarar de inte det . Vad säger det om grundskolan?
Man måste ha betyg från 3;e klass .

Annars
lär Kinesiska elitskolor med miljontals elever äta upp oss om 20 år

zeke.

En lten tillrättavisning.
Det har aldrig och kommer aldrig existera en människa som kan lära en annan människa någonting. Man kan enbart lära sig själv, då inlärningsmekanismen inte kan fungera på komando.
Nu vet vi att det finns människor som ex. snorsom, som odlar skrönan att ingen lärde honom någonting. Men nu vet han att det var han själv som inte lärde sig det han behövde.
Lärarens uppgift är att presentera stoffet, förklara dess betydelse, muntligt förklara innehållet, samt förklara igen och igen och igen och till sisst kontrollera elevens förmåga och lust att ta in det.

Den socialdemokratiska skolans dilemma är att den av ideologiska skäl utgår ifrån att alla är lika, trots att det skiljer 7 - 8 år i mognad mellan elever i samma högstadieklass.
Vi har den skola vi har därför att socialdemokraternas ideologi varit viktigare än verkligheten.

zeke.

En lten tillrättavisning.
Det har aldrig och kommer aldrig existera en människa som kan lära en annan människa någonting. Man kan enbart lära sig själv, då inlärningsmekanismen inte kan fungera på komando.
Nu vet vi att det finns människor som ex. snorsom, som odlar skrönan att ingen lärde honom någonting. Men nu vet han att det var han själv som inte lärde sig det han behövde.
Lärarens uppgift är att presentera stoffet, förklara dess betydelse, muntligt förklara innehållet, samt förklara igen och igen och igen och till sisst kontrollera elevens förmåga och lust att ta in det.

Den socialdemokratiska skolans dilemma är att den av ideologiska skäl utgår ifrån att alla är lika, trots att det skiljer 7 - 8 år i mognad mellan elever i samma högstadieklass.
Vi har den skola vi har därför att socialdemokraternas ideologi varit viktigare än verkligheten.
1 2 3 4 5 Nästa
För att anmäla ett inlägg, klicka på Anmäl inlägg
Vem vinner 2010?
Sök ledare