Euro - ja, tack
Skulle Sverige ha klarat sig bättre under krisen om vi hade haft euro som valuta i stället för kronan? Ja, tycks svenska folket svara, som för första gången är för ett införande av euron i Sverige (47 procent säger ja och 45 procent nej). Nej, svarar Exportrådet. Sverige tjänar 30 miljarder kronor i år på att stå utanför, inskärpte rådet i går.
Svaret är inte givet. För svensk exportindustri är den fallande kronan en skänk från ovan. Exporten har redan rasat med 30 procent. Om det inte hade varit för vår skvalpvaluta hade raset för svenska exportvaror som stål, lastbilar och kullager varit ännu brantare. Arbetslösheten hade som en följd stigit än snabbare.
Kanske passar riksbanken dessutom på att driva ner räntan mot noll i dag. Så länge vi inte är med i euron bestämmer vi själva vårt ränteläge beroende på om ekonomin behöver gasas på eller kylas av. Sedan mitten av 2005 har den svenska reporäntan faktiskt legat under ECB:s styrränta större delen av tiden.
Anlägger man ett kortsiktigt, makroekonomiskt perspektiv på frågan talar därför mycket för att Sverige tjänar på utanförskapet för närvarande.
Men det finns flera viktiga invändningar att göra. Till att börja med kan man ifrågasätta det rättvisa i att svenska företag åker snålskjuts på en fallande krona. I det långa loppet kan vi inte bygga en konkurrenskraftig exportsektor på återkommande devalveringar och kronfall.
Svenskarna har dessutom blivit fattigare på kuppen. Billig export betyder dyr import, och när svenskar åker utomlands känner de sig numera som fattiga kusinen från landet. Det är rea på Sverige.
Som utanförstående går vi också miste om fördelarna med valutaunionen: en stabil valuta och ökad handel. Enligt Konjukturrådets rapport om EMU tidigare i år kan denna "euroeffekt" på exporten beräknas till 12 procent.
Sanningen är att det inte finns något entydigt svar på vad som är ekonomiskt bäst när det gäller euron. Men vad man säkert kan säga är att eurons första tio år har varit en stor framgång. Om valutaunionen dessutom lyckas rida ut finanskrisen har euron etablerat sig som en världsvaluta som klarar även svåra påfrestningar.
Det viktigaste skälet för att gå med i valutaunionen är dock politiskt. Euron är ett uttryck för en önskan om att tillhöra Europas kärna. Med eurosedlar i plånboken blir vår gemenskap med EU påtaglig och Sverige får sitta med runt bordet och besluta om Europas ekonomiska framtid.
Så när är det dags för en ny folkomröstning om euron? FP-ledaren Jan Björklund vill helst rösta redan inom ett år. Det är varken realistiskt eller önskvärt. Men om det visar sig att ja-sidans övertag håller i sig kan man gott tänka sig att ge folket en ny chans en bit in på nästa mandatperiod.
Då har förhoppningsvis Centern hunnit ändra sitt nja till euron till ett ja.
Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan