Ann-Charlotte Marteus: Slingrande Schlinglmann
Ge oss ett klart besked om Moderaternas syn på samarbete, om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen.
Sverigedemokraterna är på tapeten igen; en tapet diskret mönstrad med blåsippor och hakkors.
Jimmie Åkesson och hans vänner glömde att de mest vill likna svärmorsdrömmar från SF:s beredskapsfilmer och hördes huligantralla om Olof Palmes död i SVT:s ”Kaliber”.
Dessutom doppade de halsmandlarna i den nazistiska sångskatten och drog äckliga vitsar om somalier.
Samtidigt steg partiet fram som ”tungan på vågen” i Expressens Demoskopundersökning. Frågan om hur de anständiga partierna ska hantera ett eventuellt sd i riksdagen blev åter aktuell.
Per Schlingmann, Moderaternas partisekreterare, diskuterade saken med Lars Ohly i måndagens P1-Morgon.
Ohly var så kategorisk som bara en vänsterpartist kan vara: Aldrig samarbeta, aldrig söka stöd hos sd. Kristallklart.
Schlingmann, däremot, snodde in sig i trassliga utvikningar. När programledare Camilla Kvartoft ställde frågan ”Kommer ni i någon fråga söka stöd av Sverigedemokraterna?” fanns möjligheten att säga: ”Nej!”
Det gjorde inte Schlingmann. Han utvek sig lite mer om att det är ”en hypotetisk fråga”. Men det är faktiskt en fråga som medborgarna i högsta grad kan kräva ett svar på.
Och svaret borde bli:
”Vi kan inte hindra att sd röstar ja till våra förslag, alltså att de i princip stöder Alliansen. Men vi kommer inte att kohandla.”
Moderaterna har haft linjen att man ger sd ”gratisreklam” genom att diskutera ett eventuellt vågmästarskap. Det är inte helt feltänkt. Men nu lever vi i ett intensivt informationssamhälle och frågan kommer oundvikligen upp. Det bästa sättet att få saken ur världen är att M svarar uttömmande.
Och principfast.
Sedan får vi hoppas att oppositionen har det goda omdömet att inte gräva ner sig i frågan in absurdum, i jakten på lätta poäng från övertygade antirasister.
Under P1-samtalet hävdade Lars Ohly exempelvis att Göran Hägglund (KD) hade sagt i helgens ”Lördagsintervjun” att han kunde tänka sig att samarbeta med sd för att hålla borta en vänsterregering.
Det stämmer inte. Så kan man bara tyda Hägglunds svar om man är ivrig att missförstå.
Det kommer att behövas mogen borgfred i den här frågan. Om de två blocken är mer intresserade av att bekämpa varandra, än av att desarmera sd, kan det gå riktigt illa.
Säg att Alliansen blir större än S+MP+V och Sd får en vågmästarroll. För att fälla regeringen Reinfeldt måste en majoritet i riksdagen rösta emot den efter valet. Här kan alltså sd få en avgörande roll. Åkesson kan säga till Alliansen att om ni inte sätter er ner och förhandlar med oss, röstar vi emot er. Då ryker ni.
I det fallet måste Alliansen stå upp för sina humanistiska principer och avgå.
Men detta scenario kan vänsterblocket förhindra genom att ta sitt demokratiska ansvar och inte rösta emot regeringen.
Eller vad säger Per Schlingmann? Och Ohly?
Av Ann-Charlotte Marteus
ann-charlotte.marteus@expressen.se
