Moderaterna är ett parti som förordar fördjupat personval och ökat inflytande för enskilda politiker. På pappret. I verkligheten är partiet inte särskilt förtjust i de fritt tänkande politiker man säger sig vilja se fler av.
En bra riksdagsledamot trycker på rätt knapp och är i övrigt tyst, glad och tacksam.
En som tröttnat på tillvaron som knapptryckare är Anne-Marie Pålsson, moderat riksdagsledamot från Skåne.
På debattsajten Newsmill förklarade hon i veckan att hon inte längre ser någon mening med att sitta i riksdagen. Pålsson anser att hon som enskild ledamot inte har någon möjlighet att representera väljarna.
Hon är knappast ensam om sitt missnöje. Men eftersom hon beslutat att inte kandidera i nästa val vågar hon sjunga ut. Andra ledamöter tiger av rädsla att placeras på icke valbar plats av partiledningen i framtiden.

Det är sorgligt att det svenska folkets representanter är så hunsade.
Den svenska partidemokratrin bygger på att partierna har en djup folklig förankring. På den tiden en stor del av folket var partimedlemmar var partierna förvisso representanter för folket. Men bara sedan 1991 har antalet medlemmar i partier minskat med mer än hälften.
Partimedlemmar är i dag knappast representativa för folket; det rör sig om en försvinnande liten skara.
Det är inte rimligt att partierna enväldigt spikar vallistorna och i praktiken bestämmer vilka som ska representera oss. Representanter vars lojalitet framför allt ligger hos partiet.

Personvalet, som infördes 1998, skulle förändra den gamla svenska partidemokratin. Så blev inte fallet. Man satte en spärr på åtta procent vid personval, vilket lämnade partiernas makt i stort sett intakt.
Få svenskar har brytt sig om att delta i halvmesyren till personval. I det senaste valet var det bara sex personer som kryssades förbi den partibestämda ordningen.
Sverige behöver ett riktigt personval. Det räcker inte att - som Grundlagsutredningen föreslagit - sänka spärrarna. De borde tas bort helt.
Samtidigt vore det bra om partierna fick välja namnen på listorna, utan att rangordna dem. Så skulle man motverka att olika intresseorganisationer får möjlighet att kuppa till sig orimlig makt över vissa partier.
Att vara riksdagsledamot är den svenska demokratins finaste uppdrag. Våra parlamentariker måste få vara mer än röstboskap. Annars kan man lika gärna banta ner riksdagen till sju ledamöter.