Jan Björklund. Foto: Scanpix
Jan Björklund.  Foto: Scanpix

080207: Swing it, magistern

Publicerad
Uppdaterad
Stora A gör comeback. Det blir högsta betyget i den sexgradiga nya skala som Jan Björklund föreslog i går. De godkända betygen skiftar från A till E medan F blir det man förr brukade kalla ”litet ö med sorgkant”.
De nya betygen ska ges från sjätte klass.
Jan Björklund såg stolt ut när han presenterade sitt förslag och det med all rätt. Han har genom en lång och envis kamp uppmärksammat allmänheten på det nuvarande betygssystemets uppenbara brister. Majoren har vunnit det kulturkrig som präglat skolpolitiken i decennier.
Alla nyktra torde nu inse att det föreslagna betygssystemet inte har med översitteri och sortering att göra. Det är en rättvisereform. En tidigare och tydligare uppföljning från skolans sida är nödvändig om alla ska med; att ge de första betygen i åttan har inte inneburit någon mjuk inskolning, snarare ett brutalt stålbad.

Elever som inte
har lärt sig att plugga får plötsligt tre ynka, stressiga terminer på sig att ordna sina viktiga gymnasiebetyg. Många har inte klarat det, och de uppvisar ett lika tydligt som deprimerande klassmönster.
Det är bra att de nya betygen får fler steg. Betygssättning är myndighetsutövning och har enorm betydelse för många ungdomars framtid. Då är det inte rimligt att två elever med enorma kunskapsskillnader får samma betyg.
Det föreslagna betygssystemet är liksom det nuvarande målrelaterat, vilket innebär att betygen ska svara mot en viss kunskapsnivå. Betygen dessförinnan – gamla ”1 till 5” – följde däremot en normalfördelningskurva som bestämde hur många femmor som fick delas ut.
Kritiken mot det systemet tenderar att överdrivas, även om man inte kan förneka att kurvan kunde leda till orättvisa konsekvenser. Men om de målrelaterade betygen är mer sympatiska i teorin, har de i praktiken svårt att hålla betygsinflationen i schack.
Antalet MVG har skjutit i höjden, utan någon motsvarande kunskapsökning bland eleverna. Det är en utveckling som i förlängningen gör alla betyg värdelösa.

Att ha fler nationella prov,
som Björklund föreslagit, är ett bra sätt att stävja glädjebetygen. Och det är bra att betygsarbetsgruppen kommer att ta fram nationella betygskriterier – särskilt om de går att begripa.
Men frågan är om dessa åtgärder är tillräckliga. Betygsinflationen eldas framför allt på av en massiv konkurrens mellan gymnasieskolorna, som gärna lockar elever med höga betygssnitt.
Jan Björklund är väldigt förtjust i betyg. Han har krossat betygens motståndare. Nu måste han inse att betygsinflationen är betygens största fiende.
Och vara lika obarmhärtig mot den som han varit mot ”flumskolans” företrädare.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag