I slutet av texten finns en rättelse och en ursäkt till Britt-Louise Wiklund.
I går skulle domen ha kommit i det största fildelningsåtalet hittills i Sverige. Men det blev ingenting. Hela målet måste tas om. Bevisen räckte inte. Detta trots att åklagaren själv säger att fallet undersökts med så stora resurser att om detta blev regel för fildelning skulle brottsfall som mord, våldtäkt och misshandel helt få läggas åt sidan.
I vanliga fall brukar ett sådant nederlag för åklagaren leda till frikännande. Under utredningens gång har åklagaren också tvingats lägga ner två av de tre ursprungliga åtalspunkterna. Enligt experter fanns lite som tydde på att den sista punkten kunde leda till en fällande dom.
Men nu vill Ifpi, skivbolagens intresseorganisation, driva målet som enskilt åtal i stället. Frågan är om inte hela det här rättsfallet haft karaktär av enskild rättegång – Sveriges eget Black Water.
Enligt André Richardsson, som tidigare varit IT-expert åt både UD och Säpo och som gått igenom den tekniska bevisningen för försvarets räkning, finns det ingenting i materialet som styrker det åklagaren hävdar.
Bland annat kan det IP-nummer som anges i förundersökningen inte alls knytas till den aktuella datorn och de fildelningsprogram som sägs ha använts vid brottet hade inte öppnats i datorn på flera månader vid det tillfälle då polisen hävdade att brottet begåtts.
Polisen tog helt enkelt den anmälan som film- och spelbolagens lobbyist Antipiratbyrån gjort och betraktade den som bevisning i sig snarare än just en anmälan.
Rättsstaten gjorde sedan inte några egna kontroller.
Vad åklagaren däremot gjorde var att lämna över den åtalades hela hårddisk till målsäganden, Antipiratbyrån, för vidare undersökning. Hela datorn, inklusive mailbox, privata filer, eventuella privata foton, gavs ut till en organisation som för en enveten kamp mot fildelare.
Åklagaren tyckte alltså att det var helt okej om Antipiratbyrån läste den åtalades privata mejl och kollade på de nakenbilder han kanske hade på en eventuell flickvän. Detta för att åklagaren inte ansåg sig ha kompetens inom rätten att genomföra undersökningen. Hon, Britt-Louise Wiklund, sålde ut en åtalads hela privatliv med syfte att privatisera själva rättssystemet. Det är svårt att avgöra om det är mål eller medel som är mest klandervärt.
Hennes agerande är dock en strålande illustration av det övergripande problemet.
Man kan tycka olika om fildelningen i sig. Men det enda sättet att mota den är genom allvarliga ingrepp i den personliga integriteten. Enda sättet att kontrollera att vi inte delar upphovsrättsskyddat material mellan oss, i fildelningsnätverk, på MSN, per mejl, är att öppna våra datorer, våra mejlboxar och läsa det som finns där. Man kan ju inte veta innan ett mejl är öppnat om det innehåller något fuffens.
Vi får välja mellan brevhemlighet och lagen mot fildelning, mellan skydd för den personliga sfären och upphovsrättsorganisationernas möjlighet att ta betalt på samma sätt som hittills.
Det är inte ett särskilt svårt val. Affärsmodeller kan komma och gå. Men ger vi upp rätten till våra privata liv ger vi också upp rätten till oss själva.
------
EXPRESSEN RÄTTAR
Den 9 januari i år publicerade Expressen på ledarsidan i papperstidningen samt på Expressen.se/ledare en text med rubriken "Piratlivet och privatlivet". Texten handlade om ett uppmärksammat fildelningsmål, och resonerade om balansgången mellan rättstatens möjligheter att upprätthålla upphovsrättslagsiftningen och de konsekvenser för den personliga integriteten som detta kan medföra.
I texten hävdar Expressen felaktigt att kammaråklagare Britt-Louise lämnade över en misstänkts hela hårddisk till målsäganden, alltså offret, i målet. Så var inte fallet. Expressen återgav här felaktiga uppgifter som bland annat spridits i Sveriges Radio. Men i själva verket hade polismyndigheten som handlagt beslaget bara utlämnat de musik- och filmfiler som var aktuella i brottsutredningen och inte – som Expressen antydde – "den åtalades privata mejl" eller något annat.
Expressen har brustit i faktakontrollen och ber Britt-Louise Wiklund om ursäkt för det eventuella obehaget som publiceringen har medfört.
Thomas Mattsson
Chefredaktör Expressen Digitala Medier
