Lönsamheten vid renskötsel är urusel, därför kräver renägarna ständigt högre bidrag. Foto: SCANPIX
Lönsamheten vid renskötsel är urusel, därför kräver renägarna ständigt högre bidrag. Foto: SCANPIX

071108: Rent slöseri

Publicerad
Tänk tanken: Sverige har ett speciellt statligt bidrag på över 100 miljoner för gutar – de som kan bevisa att de tillhörde Gotlands urbefolkning innan Sverige koloniserade ön 1645.
Gotland har varit befolkat sedan tidig stenålder och regeringen konstaterar att gutarna är en folkgrupp med ursprung i ett område där de trängts tillbaka av en utifrån kommande befolkning, samt att gutarna bibehållit särdrag i sitt språk och i sin kultur.
Då fiske är en central del av gutarnas kulturarv ger jordbruksminister Eskil Erlandsson ett speciellt flundrestöd. Enbart etniska gutar får fiska flundror.
Om vi översätter detta till verkligheten så handlar det om de renägande samernas privilegierade särställning i bidrags-Sverige.

Den stora majoriteten av Sveriges cirka 20 000 samer (antalet är okänt, Sverige har ingen etnisk folkbokföring) sysslar förstås inte med renskötsel, i själva verket handlar det om maximalt 200 samer som kan livnära sig på enbart renskötsel. Statistik från SCB visar att under inkomståret 2004 tjänade endast 108 renägare mer än 160 000 kronor på renskötseln.
Lönsamheten är urusel. Renägarna kräver därför ständigt högre bidrag och förra vintern var riktigt tuff så samerna lyckades få Eskil Erlandsson att betala ut 15 miljon kronor extra för ”stödutfodring”.
I år satsar staten drygt 71 miljoner kronor under budgettiteln ”främjande av rennäringen mm”. Men så tillkommer andra bidrag i form av EU-stöd, så stödnotan hamnar på över 100 miljoner kronor.
Trots näringens exceptionellt låga lönsamhet vill Eskil Erlandsson ha ännu fler (!) renägare. Den som kör i gång ett renskötselföretag kan få ett särskilt starta-eget-bidrag på 250 000 kronor.
Inte nog med renstödets statsfinansiella och samhällsekonomiska vansinne. De välvilliga riksdagspolitikerna i Stockholm har inrättat ett pseudoparlament i Kiruna, ”sametinget”. För att få rösta i sametinget måste den som identifierar sig som same klara ett språktest. 7 180 personer fick till slut kalla sig ”äkta” same, enligt röstlängden 2005.

Någon som hört
en rikspolitiker uttala ett enda kritiskt ord om miljonregnet över de renskötande samerna? Det är en talande tystnad.
Samerna har tveklöst varit utsatta för många och oförlåtliga övergrepp genom historien. Men historiska oförrätter kan inte rättfärdiga att Sverige måste ha 261 400 bidragsberättigade renar för att stödja det samiska kulturarvet.
Skrota stödet till rennäringen och ge de 200 vinstdrivande renägarna ett omställningsstöd. Renarna försvinner inte för att stödet gör det. Konsumenterna finns faktiskt kvar vid frysdisken. Och kulturministern kan lämpligen sköta stödet till samernas kultur.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida