Det gigantiska
tillslaget mot The Pirate Bay i våras var inte rättsvidrigt, trots att många som drabbades inte var brottsmisstänkta.
Detta meddelade åklagarmyndigheten i veckan.
"Oskyldiga får enligt lagstiftningen tåla att drabbas" löd överåklagare Peter Herttings märkligt torra kommentar.
Det är förstås alltid allvarligt när polisers vårdslöshet går ut över tredje man. Men i den här soppan ligger det verkligt obehagliga på annat håll. Varför de 57 poliserna stövlade in i internetleverantören PRQ's lokaler är nämligen fortfarande en obesvarad fråga.
The Pirate Bay lagrade inget upphovsrättsskyddat material. Däremot länkade sajten till så kallade torrenttrackers, som enskilda personer tillhandahåller. Torrents är ett av många sätt att överföra information mellan datorer. Tekniken i sig är givetvis oskyldig, man kopierar filer. Många kopierar dock också upphovsrättsskyddat material. Och häri ligger den springande punkten. Så länge inte tekniker, som Bit Torrent, är olagliga, kommer man inte åt fildelarna. En mängd stora kommersiella aktörer använder samma tekniker, och skulle förlora miljarder om upphovsrättslobbyn lyckades förbjuda dessa.
Till och med åklagare Håkan Roswall, som beordrade tillslaget, insåg att tekniken inte var olaglig. Det framgår av ett PM daterat 30 november 2005, som SVT tagit fram. Men han närde en märklig idé om att fälla The Pirate Bay för "medhjälp till upphovsrättsbrott". Roswall konstaterade dock att detta max skulle kunna ge dagsböter, och ansåg därför att ett tillslag inte var aktuellt. Så varför i hela världen beordrade han då den enorma operationen våren därpå?
Den amerikanska
nöjesindustrin var oerhört provocerad av att skandinaviska The Pirate Bay var en knutpunkt för miljontals fildelare. Och de lät Sverige veta det. Under hösten 2005 träffade höga amerikanska lobbyister tjänstemän på regeringskansliet, bland annat statssekreterare Dan Eliasson. Efter det skedde en lång rad möten mellan amerikanska diplomater, lobbyister och svenska regeringstjänstemän. Stora mängder mejl skickades. Dan Eliasson försäkrar under våren för John G Malcolm på lobbygruppen MPAA att regeringen kräver "omedelbara resultat" från myndigheterna. Under denna tid ändrar sig också Håkan Roswall, gällande att slå till mot The Pirate Bay. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att inte se ett samband däremellan.
Det hela ger ett obehagligt eko från Sveriges undfallenhet gällande egyptensvenskarna.
Tillslaget mot
The Pirate Bay var synnerligen misslyckat. Sidan låg uppe igen något dygn efteråt och den lär inte kunna fällas. Att så skulle bli fallet förstod nog såväl MPAA som Håkan Roswall. Vad var då syftet? Bilden av en maktdemonstration träder oundvikligen fram. Och det hela blir inte mindre obehagligt av att den upphovsrättskritiska organisationen piratbyråns debattforum stängdes i samband med ingripandet.
Pirate Bay-razzian har naggat förtroendet för svenskt rättsväsende i kanten. Nu måste affären utredas från grunden. Förra regeringen hemlighetsstämplade drygt sjuhundra mejl som skickats mellan justitiedepartementet och amerikanska myndigheter och lobbygrupper. Den nya regeringen har i nuläget inte för avsikt att offentliggöra dem. Det är mycket märkligt. Det borde ligga i allas intresse att kasta ljus över rådande mörker snarast möjligt.
