Yoko Ono är en av fem konstnärer som i sommar presenterar nya verk på Wanås i nordöstra skåne. Framför slottsbyggnaden står ett av dem, "Himmels-stegar" - ett helt gäng med trästegar där besökarna är välkomna att klättra upp för att komma närmare himlen.
- Och jag har aldrig ramlat ner. Men det beror på att jag sällan klättrar upp.

"Blir mer spännande"

Stegarna är typiska för hennes sätt att väva in konsten i det vardagliga livet. Och att få folk att delta för att göra konstverket färdigt.
- Då blir verken mer spännande, förklarar hon och nämner Lennons och hennes experimentella debutplatta "Unfinished Music No 1: Two Virgins" där lyssnarna skulle göra musiken klar.
Att John Lennon - hennes livskamrat under 14 år - fortfarande finns i bakgrunden är uppenbart. På gott och ont, som till exempel att hon skulle varit orsak till att Beatles splittrades.
- Johns närvaro är stark än i dag. Han är fortfarande min partner och hjälper mig mycket. Vi hade en kreativ relation, säger Yoko.
Men det har varit tuffa år också.
- När det kändes som om hela världen hatade mig tänkte jag: Är jag sjuk? Och jag gillade det inte. Men kärlek och hat är bara energi och jag vände hatet till kärlek. Därför älskar jag er alla i dag.
Hur känns det att ha fått några av världens mest kända kärlekssånger dedikerade till sig?
- Nu när folk älskar mig vet jag inte vad jag ska göra av det. Men man ska inte äta för mycket socker, det är inte nyttigt.

Hyllning till mamma

Kvinnan i fåtöljen framför oss är vital, verbal och ungdomlig och tittar fram över de mörka solglasögonen med vänliga ögon. Hon gör fortfarande musik och uppträdde nyligen med Sonic Youth-musiker på en klubb i New York. Men det är hennes performancekonst som dominerar.
Och av de två verken i Wanås konsthall är ett en hyllning till hennes egen och alla andra mammor. Här ska publiken skriva hyllningslappar till sin mammor. Och i Önsketräden utanför ska besökarna hänga önskelappar.
Själv skrev Yoko: "Låt vår kärlek styra världen, tack, tack, tack".
På en annan gren hade en besökare anspråkslöst skrivit:
"Jag önskar sol på söndag".