När "Min vän Fascisten" har premiär på Malmö Stadsteaters scen Hipp i kväll är Katarina Lundgren-Hugg på sommarfest i skärgården med ett gäng vänner, alla med namn tagna ur Astrid Lindgrens saga om Bullerbyn.

- Jag heter Anna, min man är Lasse och våra vänner Britta, Olle, Lisa och allt det där. Namnvalet betonar liksom driften med det präktiga, säger "Anna".

Gladlynt musikalisk satir

För precis som i den Thaliaprisade "INGVAR!", där manusduon Klas Abrahamsson och Erik Gideon hade gett rollerna namn efter Ikea-möbler, är "Min vän fascisten" en gladlynt musikalisk satir kring det goda Sverige. Men nu handlar det om vårt förhållande till demokrati och politik.

När vännerna börjat festen blir de ovänner så snart de visar sina politiska åsikter.

- Det blir många obekväma påståenden. Vi säger en hel del som man inte "får" säga, berättar Katarina Lundgren-Hugg.

- Så som det tyvärr blir också ute i verkliga livet i dag. Otäcka inlägg dyker upp när man minst anar det. Det gör den här musikalen extra aktuell, menar hon.

Gör enad front mot Fridolf

Inte förrän Fridolf plötsligt kliver upp ur vassen, med hakkorsbindel om armen och geväret i hand, skapar vännerna enad front.

- Då först får han stå för allt det onda. Vi glömmer bort att hans idéer alldeles nyss fanns bland oss själva, förklarar Katarina Lundgren-Hugg.

"Ska vara en förmedlare"

Hon var också med i "INGVAR!" när den gick för slutsålda hus för ett par år sedan. Helt klart gillar hon teater som rör om.

- Teatern ska vara en förmedlare av viktiga frågor. Svaren får ligga hos var och en. Det är nyttigt.

Två akter med dans, musik och rörelse gör "Min vän fascisten" även till ett fysiskt krävande jobb för skådisarna. Flaskorna i föreställningen halsas friskt.

- Praktiskt, för vi blir rejält törstiga, säger skådespelaren.