29 april i fjol krockade en lastbil med en buss i centrala Klippan och flera skolungdomar skadades.
Värst drabbades Marcus Hult från Kvidinge som klämdes fast i mittdörren och släpades med den skenande bussen. Han förlorade vänster arm och ben.
– Läkarna sa att han kanske aldrig skulle kunna sitta eller gå igen. Men Marcus är så stark, han gav aldrig upp, säger mamma Heidi Hult.

Ramper på plats

I höstas fick Marcus löfte om att kunna återvända till fordonsprogrammet vid Klippans gymnasium. Men det saknades ramper för rullstolen. Nu är de äntligen på plats och Marcus kan delta i den teoretiska undervisningen med sin gamla klass.
– Jag orkar hänga med rätt bra. Men jag har missat mycket och förstår inte allt. Jag får nog gå om ett eller två år, men det gör inget.
Skolan ska nu även installera elektroniska dörröppnare.
– Ja, det är i stort sett klart, lovar rektor Mattias Säflund.
Marcus är inne på sin fjärde skolvecka. Än så länge följer mamma Heidi med honom.
– Så här i början är det en trygghet. Fortfarande finns en del som han behöver hjälp med, som att byta stomipåse och att ta tabletter mot smärtor och infektioner, säger hon.
– Målet är att han ska klara det mesta själv.

Kan få köra igen

Före bussolyckan drömde Marcus om att köra långtradare och hjullastare.
– Vi hade besök från vägverket för att han behövde förnyat körkortstillstånd. De menar att det går att handikappanpassa fordonen så att han kan sköta allt med höger sida, säger mamma Heidi.

”En sak i taget”

Så här i början behöver Marcus hjälp att ta sig in och ut ur lokalerna. "Men jag klarar mer och mer själv och jag mår bättre2, säger Marcus, här med mamma Heidi Hult och klasskompisen Miranda Nilsson som fanns vid hans sida direkt efter olyckan. Foto: Tomas LeprincePå Klippans gymnasium är man också hoppfulla.
– Vi är säkra på att vi kan knyta ihop en individuellt anpassad utbildning för Marcus. Bland annat ska vi köpa in en högerstyrd truck, säger Mattias Säflund.
Arbetsförmedlingen lovar att hjälpa honom till ett arbete efter skolan.
– Det vill jag inte tänka på nu. Först ska jag få benprotesen och opereras klart. Man får ta en sak i taget, säger Marcus lugnt.