Båda två har förlorat en älskad. Lotta Mårtenssons pojkvän Benny gick bort 2004, hastigt, efter en bilolycka.
Då hade de en son och strax efter mannens död upptäckte Lotta att hon var gravid på nytt.
Mikael Dahls fru Nina dog i cancer samma år och han lämnades ensam med två barn.
Lotta och Micke möttes via föreningen Vimil (Vi som mist något mitt i livet). Först mejlade de till varandra, om svarta tankar och ljusare.

Flyttade ihop

Deras samtal utvecklades till kärlek, och nu lever de tillsammans i ett radhus i Dalby med de fyra barnen. Hela dagen är det fullt upp med jobb och familjeliv – men under kvällen sätter de sig och chattar på sitt forum, som har funnits sedan 14 november. Tidpunkten är väl vald.

Kvällarna är värst

– Det är på kvällen det känns värst när man mist någon. Barnen sover, alla andra umgås med familjen, säger Lotta och Micke.
Därför har de försökt vara tillgängliga både kvällstid och extra kring julen.
– Vi tar oss den tiden, att läsa vad folk skriver, och svara. Det är tunga grejer, men så oerhört viktigt att någon lyssnar, säger Lotta Mårtensson.

100 besök per dag

Många har eget nätverk, men ibland vill man skona sin familj från jobbiga känslor, menar Micke och Lotta.
– Ibland när mina föräldrar tänkte: ”I dag verkar Lotta må bra”, då ville inte jag höra av mig på kvällen och oroa dem, säger Lotta.
Hittills är omkring 100 besökare inne på mista.se varje dag. Målet är att nå ut till fler. Både kvinnor och män.
– Män behöver också hjälp. Jag försökte fixa allt själv när jag blev ensam. Till slut bröt jag ihop, blev dålig fysiskt, säger Mikael Dahl. Jag mådde inte bättre förrän jag bad om hjälp.