I mars 2009 fick han i uppdrag av justitieminister Beatrice Ask (M) att se över vapenlagstiftningen. Dels för att anpassa den till EU:s direktiv, dels för att utreda om straffen för vapenbrott bör skärpas.
Rikspolisstyrelsen har i två rapporter föreslagit att maximistraffet för grovt vapenbrott höjs från fyra till sex års fängelse.
I februari i år presenterades Kazimir Åberg utredningen "Vissa frågor om vapenlagen".

Ska gå att spåra

Delen som rör märkning av vapen är snart klar att läggas fram för riksdagen. Regeringens föreslår att alla skjutvapen ska gå att spåra till var, när och av vem det tillverkats. Även ammunition ska få en unik märkning. Kraven för in- och utförsel av vapen förslås också skärpas.
Andra delen, den som bland annat rör regeringens syn på brott mot vapenlagen, ska läggas fram senast i mars nästa år.

Ökad tillsyn

Utredaren Kazimir Åberg föreslår att kraven på vem som får bli vapenhandlare skärps och att tillsynen ökas. Däremot anser han att nuvarande straffskalor för vapenbrott bör behållas.
- Även med dagens straffskala säger lagstiftarna att grovt vapenbrott är ett allvarligt brott. Skulle maximistraffet höjas så skulle vi behöva göra en full straffskaleöversyn, säger Kazimir Åberg.

Föreslår tillägg

I stället föreslår han ett tillägg till dagens lagtext. Att brottet ska bedömas som grovt om vapnet "befaras komma till brottslig användning" eller om det är "av särskilt farlig beskaffenhet". Något som skulle kunna användas i flera av de senaste tidens vapenbeslag i Malmö.
- Ja, det låter väl inte helt orimligt. Om man går omkring på Möllevångstorget med en halvautomatisk pistol så kan man nog utgår från att vapnet är tänkt att användas vid brott, säger Kazimir Åberg.