Hon sysslade tidigare med brottmål som advokat men är sedan tre år jurist hos polisen.
- Antalet anmälningar ökade från 2008 till 2009. Men jag tror att det finns ett stort mörkertal.
Förklaringarna till det kan vara många.
- Det kan vara en låg tilltro till polisen eller att man helt enkelt är rädd för att anmäla. Det kan också vara så att polisen som skriver in anmälan inte känner till vad som är hatbrott.

Oklar definition

Definitionen är inte heller glasklar. Skånepolisen klassar exempelvis hakkors på fasader som antisemitiska hatbrott medan brottsofferförebyggande rådet klassar det som rasistiskt.
- Vi ska träffas och diskutera så att vi får en mer enhetlig indelning.
Ökningen av hatbrott har fått Skånepolisen att besluta om flera åtgärder. Särskilda utredare ska utses och alla anställda ska utbildas i att upptäcka hatbrott.

Känsliga frågor

- Vi ska bli bättre på att ställa frågor och lyfta motivbilden. Många gånger kan det vara känsligt att ställa frågor om exempelvis sexuell läggning. Jag tror inte man struntar i att ställa frågorna. Men man kanske är orolig för att brottsoffer kränks ytterligare, säger Gosenius.
Men det räcker inte med att polisen blir bättre på hatbrott, Susanne Gosenius vill också att åklagare och domare blir bättre på att lyfta upp frågan.
- Domstolarna måste exempelvis bli bättre på straffskärpningsregeln, säger hon.