Ett halvår har gått sedan FRA-striden rasade förra sommaren, ja den har aldrig riktigt lagt sig efter detta. Och den har växlats in i engagemang mot olika andra bokstavskombinationer: Ipred, mot Acta, och i viss utsträckning för förändrad syn på fildelning.
Mycket talades i juni om att "gammalmedia" inte bar upp frågan, det var bloggare och gräsrötter som larmade.
För Kvällspostens del - och flera andra tidningar - tror jag inte kritiken är så drabbande.
Själv har jag skrivit om förslagen till att ge FRA befogenhet att avlyssna svenskars internettrafik sedan 2005. Då var det Thomas Bodström som drev frågan.
Jag skrev under debatten inför första riksdagsbeslutet, våren 2007. Och jag tog tidigt upp frågan förra våren. I synnerhet i början på juni. Stora ledare till exempel 2 juni och 7 juni.

När man talar om tystnad i traditionella medier handlar det mycket om Dagens Nyheter, som inte skrev förrän någon publicerade en annons mot FRA-lagen.
Just Dagens Nyheter har publicerat en granskning som går ut på att motståndet orkestrerades av betalda konsulter.
Att mycket av fakta i artikeln verkar skumma, åtminstone om man "var med" och hade lite koll på vad som hände, gör kanske att man inte ska övervärdera saken.
I en ledarartikel försöker DN backa upp nyhetsartikeln, men det går ännu sämre. Som exempel på styrd opinion tar de fram att ja-sidan inom socialdemokraterna vid Euroomröstningen 2003 hade en bank av färdiga insändare att använda.
Alla som kan något om svenska partier vet att samtliga sedan urminnes tider producerar sådana underlag i valtider. Lata kampanjarbetare plankar dem rätt av. Andra använder dem just som underlag.
Snart ska väl DN avslöja att många makthavare och till och med partiledare inte skriver sina artiklar på DN-debatt alldeles själva...
Eftersom jag skrev mycket om FRA, var med vid demonstrationer och debatter, talade med läsarna om FRA i telefon och andra sammanhang, fick allmänhetens kommentarer via brev och e-post, så vet jag att få frågor engagerat vanliga människor så mycket. När det demonstrerades i Malmö mitt i sommaren och tåget fyllde Södergatan så var det en fantastisk blandning av allt från vänsteraktivister över bleksiktiga datornördar till högborgerliga.
Det är nog den sannaste bilden av FRA-motståndet.