Debattledaren Lars Mogensen frågade ut deltagarna, skivförläggaren Martin Thörnkvist, analytikern Annika Lidne, journalisten Anders Mildner och artisten Lars Lindquist, vilka var i stort sett ense om vilken väg musikbranschen måste gå om den ska lyckas. Foto: PETER J OLSSON
Debattledaren Lars Mogensen frågade ut deltagarna, skivförläggaren Martin Thörnkvist, analytikern Annika Lidne, journalisten Anders Mildner och artisten Lars Lindquist, vilka var i stort sett ense om vilken väg musikbranschen måste gå om den ska lyckas.  Foto: PETER J OLSSON

Peter J Olsson: Musikbranschens framtid

Publicerad
Öresund låg öppet utanför perspektivfönstren på Malmö högskolas bibliotek när den 97:e skiftesföreläsningen hölls. Och lika öppen och tilltalande är egentligen musikbranschens framtid, enligt de inbjudna talarna.
Men knappast lika stormfri, innan det blir bättre måste en förstelnad bransch tinas upp och göras levande, det var de lika överens om.
– Ingen annan bransch har så länge fört ett så intensivt krig mot sina kunder, sa journalisten Anders Mildner som bidrog med en lång exposé över musikbranschen alla skumraskknep under decennier.
Det började redan på 20-talet med mutor till radiostationer och har fortsatt så under hela tiden fram till nu.
Han menade att det är detta som är det mest stötande med den moraliserande ton branschen använder om fildelning – handlingarna stämmer inte med vad de säger; det blir som i fallet med Wanja Lundby-Wedin.

Den som inledde var Lars Lindquist, sångare i Billie the vision & the dancers. De har sålt 2 000 exemplar av sitt album men det har laddats ner 200 000 gånger bara från hemsidan. Så nu är de kända i hela världen. Och har fått intäkter och reklamuppdrag.
– Jag tror inte så många nya band är oroliga. Per Gessle däremot.
De är helt enkelt ett exempel på ett band som tar den nya ekonomin och nya tekniken på allvar.
När kostnaden för ett exemplar är i princip noll kan man vända på steken: Förr gav man bort 5–10 procent i gratisexemplar och sålde resten, nu kan man ge bort 97 procent av ”exemplaren” och ändå leva gott på de pengar man får in.
Annika Lidne, analytiker och konsult om nya medier, konstaterade att det som händer nu är att artisterna kan få mer betalt, fast inte på samma sätt som tidigare.
Och kostnaden och svårigheten att skapa musik har sjunkit drastiskt: Nu kan man nästan i sovrummet spela in samma musik som tidigare krävde studior och jättebudgetar.
En studio är bra att ha, men investeringen i en inspelning är liten och med internet kan man billigt distribuera. Martin Thörnkvist från skivbolaget Songs I wish I had written berättade hur detta kunde fungera i verkligheten.
Det som gällde var att verka med kunderna, fansen i stället för mot dem.

Som ni märker var de deltagande mycket eniga i allt väsentligt och gav inte mycket för dagens branschstrategi med framlobbad Ipredlag och krig mot konsumenterna. Därmed kanske föreläsningen kan anklagas för ensidighet, men det är nog så att alla som tänker lite mer långsiktigt hamnar just inom detta åsiktsfält.
Mycket talar också för att framtiden ligger i den riktningen, i alla fall om den ska vara lika tilltalande som utsikten över Öresund.
Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida