FRA:s avlyssning av oss alla fortsätter att vara ett öppet sår i samhällsdebatten. Ena dagen hotar Norge med att dra Sverige inför Europadomstolen för att vi avser att avlyssna norsk internettrafik.
Andra dagen meddelar ordföranden i försvarets underrättelsenämnd Anders Björk att han lämnat uppdraget i förtid. Han tror inte på de nya FRA-besluten.
I och för sig är tanken att det hädanefter ska vara en domare som ordförande, men försvarsministern Sten Tolgfors hade bett Björck sitta kvar året ut för att underlätta utseendet av efterträdare.
- Icke, sa Björck.
- Lagarna och den kontrollverksamhet man nu tänker sig främjar varken integriteten eller effektiviteten. Jag tror inte på de lösningar som har genomförts och de som nu skisseras från 1 juli, förklarar han i stället och vill omedelbart lämna sin post.
Fullt ut kanske man inte ska ta Anders Björck som en stor förkämpe för integriteten, eventuellt vill han garantera politisk kontroll av underrättelsetjänsten, inte juridisk.
Han har ju suttit länge som politisk kontrollant för FRA, och kan tänkas ha kopplat ihop sig med säkerhetsorganen. Sådant har hänt förut.
Men ändå kan det finnas andra skäl till hans ställningstagande.
Han har trots allt varit president i Europarådet, denna världsdels mest tydliga organ för att främja de mänskliga och medborgerliga rättigheterna.
Och han var försvarsminister i Carl Bildts regering 1991- 1994. Som sådan tog han fram den regeringens beslut att upphäva det regeringstillstånd som FRA dessförinnan hade att avlyssna trafik i kabel. Det vill säga den rätt man nu får tillbaka.
Som viceordförande i konstitutionsutskottet fick han ju också inblick i hur säkerhetstjänsten användes som ett politiskt instrument av den socialdemokratiska regeringen.
Vem minns inte hans KU-utfrågning av Carl Lidbom?
Dessutom är han en gammal moderat, som till skillnad från de nya var mer intresserade av principer än av makt och pragmatiska lösningar.
Så vill han ha avlyssning är det möjligt att han går på linjen att viss sådan måste ske, men att den formellt ska vara otillåten för att inte överutnyttjas. En bättre hållning i så fall.
Beklagligt är att hans kritik inte kom fram inför besluten. Men man får tro på honom när han säger att han framfört kritiken internt. Det stämmer säkert med den syn han har på sig själv som ämbetsman: Han kan inte angripa sin regering offentligt, men har plikten att föra fram sin uppfattning.
Och FRA-frågan kommer som sagt inte att försvinna från politiken hur mycket än regeringen försöker knäppa med fingrarna.
