Medan svensk bilproduktion befinner sig i konvulsioner och söker statsstöd så försöker andra krisbranscher använda andra metoder för att upprätthålla vinsterna. Det vill säga kultur- och underhållningsbranschen, grammofonbolag, film- och tv-producenter.
Medborgarna har aldrig lagt så mycket pengar på musik och rörlig bild som just nu.
Men intäkterna från vissa av distributionsformerna har sviktat.
Skulden denna gång läggs på fildelning, det normalt icke-kommersiella delandet av musik med bekanta. Som utan tvivel är lagligt till en nära vän, men som med internets hjälpt snabbt kan bli tiotusentals "bekanta".
Ett utlopp av denna kamp är den pågående rättegången mot fyra med mer eller mindre knytning till The Pirate Bay, en hemsida med vars hjälp de "nära bekanta" som vill dela med sig av filer mellan sig kan hitta varandra.
Det vore mig främmande att lägga mig i domstolens överläggningar, men de fyra första dagarna har inte gått särskilt bra för åklagarna och de skadeståndskrävande branscherna.
Ännu verkar man inte lyckats knyta de åtalade till de brott som de åtalats för medhjälp till och som de krävs på rekordskadestånd för.
Att skadestånden skulle nå de fantasibelopp som begärs är inte heller särskilt sannolikt även om det skulle bli fällande domar.
Som det påpekats kommer en process, som har alla möjligheter att gå upp till högsta domstolen och därmed ta kanske åtta till tio år, inte vara avklarad förrän den tekniska utvecklingen sprungit ifrån även The Pirate Bay.
Inte kommer man vilja ladda hem filerna och lagra dem hemma. Online-service till låg kostnad, ungefär som radio - fast på beställning - är en mycket trovärdig utveckling.
Kanske blir det lättare att ta betalt av musik- och filmkonsumenterna då.
Riktigt hur framtiden gestaltar sig är svårt att veta. Men ska vi gissa att dagens branschkamp och kanske de stora bolag som står bakom dem kommer att existera ännu kortare tid än The Pirate Bay.
Företag och artister som bekämpar och stämmer sina främsta fans och största kunder brukar inte vara så framgångsrika i längden.
Men just nu är det lite tumultartat när de gamla, döende medierna fått politiken - och till dels även juridiken - att dansa efter deras pipa.
Samtidigt som förstås The Pirate Bay i sin charmiga anarkistgestalt kanske luktar lite väl mycket tonårsrevolt.
Det är inte utan att tanken går till gamle Esaias Tegnér som i en dikt beskrev sin samtid så här:
"Det murkna gamla, det omogna nya
med blind förbittring kämpa nu om världen.
Vart striden lutar, det vet mänskan ej,
dess lotter vägas på de gömda vikter."
Det murkna gamla och det omogna nya, en ganska bra beskrivning.
Och leder lätt tanken till att något mognare nytt är det som tar efter.
Ty samhället behöver lagar, rättsliga institutioner och en fungerande praxis för att blomstra. Juridiken är viktigare än man tror.
Och i den konflikt som ligger bakom The Pirate Bay-rättegången är det tydligt att vi inte har en lagstiftning som riktigt fungerar. Och då menar jag inte att man, som EU och riksdag ibland tycks vara på väg att göra, ska komplettera tidigare regler med hårdare övervakning och hårdare straff.
Det blir inget bra samhälle om vi går den vägen.
Informationsspridningen på internet är så billig och så lätt att den måste leda till en väsentlig prissänkning på den kultur som sprids på det sättet.
När vi ligger så nära att hela mänskligheten faktiskt kan ha tillgång till hela den samlade skatten av kultur och information, varför skulle vi inte ta chansen att se vad som kan komma ur detta?
Det betyder inte att man frånkänner skaparna deras alster. Eller den ekonomiska ersättningen. Men säkert måste man hitta andra och nya sätt att ta betalt.
