Tidigare har Stefan Pettersson från Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, vittnat inför Malmö tingsrätt om att just kulor och hylsor från flera brottsplatser kan knytas till Peter Mangs beslagtagna vapen.

Mangs försvar har kallat in Adina Schwartz som expertvittne för att ifrågasätta dessa påståenden.

– Det är ett problem med kulor att identifiera vilket vapen de kommer från, säger hon.

Schwartz har gått igenom sakkunnigutlåtandena från Sverige.

– Varje vapen har en unik signatur, som det avsätter på kulor och patronhylsor som har skjutits från vapnet, säger Adina Schwartz.

– De här märkena är dock ofta mycket lika. Vi kan tänka på det här som om det är DNA. Varje persons genom är ju unikt. Men mer än 95 procent av alla personers DNA-massa är den samma. På samma vis kan du se mycket likheter mellan märkena på två kulor från två vapen.

Enligt Schwartz har de svenska vapenexperterna dragit för långtgående slutsatser när de har knutit Mangs vapen till kulorna och hylsorna från olika brottsplatser i Malmö.

– Om du har en kula, och den inte har identifierats som skjuten från ett visst vapen, då får jag något som kallas ett vapens generella egenskaper från en databas som FBI har, som innehåller möjliga vapen som skulle ha kunnat skjuta kulan. När jag får en lista brukar den vara på sex sidor, säger Adina Schwartz.

Hon pekar i rätten på att det är tillräckligt svårt att hitta rätt typ av vapen på en sådan diger lista, och knyta det till en kula. De svenska experterna har därutöver inte bara pekat ut en typ av vapen, utan även ett specifikt vapen.

– När vi tittar på sakkunnigutlåtandena i det här fallet är det inte bara utlåtanden om vilken typ av vapen det är. Det handlar om att identifierar en kula som att den skjutits från en viss Glock, inte vilken som helst Glock, säger Schwartz.

– Det är en subjektiv bedömning som gjorts.