KVIDINGE. Marcus Hult, 19, överlevde den våldsamma krocken. Men fick betala ett högt pris. Vänster arm och ben är avslitna och han tvingas leva med stomipåse och kateter på magen.
Vi träffar Marcus hemma, i hans nya rum.
- Vi delade av vardagsrummet så att Marcus kunde flytta ner en våning, säger mamma Heidi.
Han sitter i rullstolen, på en specialdyna som gör det lite mjukare där bak. Vid olyckan slets även sätesmuskulaturen av.
- Jag orkar inte sitta långa stunder, max 40 minuter.
Skulle haft sovmorgon
29 april i år tog han bussen till gymnasiet i Klippan. Marcus var lite sur för han hade egentligen sovmorgon.
Nu var det nationella prov i engelska så han fick ta en tidigare buss.
Vid en korsning, några hundra meter från skolan, ställde han sig vid mittdörren, redo att hoppa av.
- Jag lyssnade på musik. Plötsligt kom lastbilen rätt emot bussen. Det small och blev svart, säger Marcus.
Såg att armen var av
- När jag såg igen låg jag på gatan. Jag försökte lyfta vänstra armen men det gick inte. Då såg jag att den var helt av.
Sedan försökte Marcus resa sig upp.
- Jag försökte röra vänster ben men det gjorde för ont.
Han sövdes på plats och fördes i ambulans till lasarettet i Malmö där han opererades i 18 timmar.
Först vid tvåtiden på natten fick föräldrarna se sonen, nedsövd och kopplad till respirator.
- Två dagar senare sa läkarna att Marcus aldrig skulle kunna sitta, stå eller gå igen, säger mamma Heidi.
Valde mellan liv och död
- På tredje dygnet frågade de oss hur länge vi var villiga att hålla honom vid liv, fyller pappa Morgan i.
Efter sex veckors intensivvård med otaliga operationer vaknade Marcus upp. Då var både arm och ben amputerade.
- I början stängde Marcus av, han ville inte prata om det, säger Heidi.
Sakta men säkert kom livs-lusten tillbaka.
- Det bästa var när jag fick datorn, innan dess låg jag mest och sov på sjukhuset. Jag började spela World of Warcraft och kunde prata med kompisar, säger Marcus.
Senare flyttades han till sjukhuset i Orup för rehabilitering. I oktober kom han hem.
Tillbaka till skolan
- Jag tänker inte så ofta på olyckan. Men fantomsmärtorna är jobbiga. Oftast är det i benet men ibland även i armen. Det känns som om någon kör med kniv rätt igenom.
Marcus vill tillbaka till skolan så snart som möjligt. Han drömmer om att ta körkortet och att åka till Holland på konsert i sommar.
- Det finns folk som tror att jag är död. Det är jobbigt.