"Kom igen, Malmö, kom igen!" skrev Sydsvenskan över sin huvudledare efter Davis cup-helgen. Sverige förlorade i tennisen och stämplades som antisemitiskt efter Malmö fritidsnämnds beslut att spela matchen utan publik. Utanför matcharenan fick en stor, fredlig demonstration mot Israels krigföring långt mindre uppmärksamhet än några galningars attacker med stenar, färgbomber och flaskor.
- Jag är oroad. Det känns som om yttrandefriheten i Malmö är lite hotad, säger Anja Sonesson, moderat oppositionsråd.
Hon summerar perioden från fönsterkrossningen vid ESF-demonstrationen i höstas, kravallerna på Rosengård strax före jul, attacker på Israel-vänliga demonstrationer och oroligheterna under tennisdagarna.
- Vi har sett en växande aktivitet från autonoma vänsteraktivister. Då är det viktigt för samhället att markera och ta avstånd. Tyvärr tycker jag inte att den politiska majoriteten i Malmö har gjort det.

Färre brott

Sonesson anser att bilden av Malmö som dynamisk, företagsvänlig stad har solkats. Hon berättar om företag vars affärsbekanta tvekar att komma på besök på grund av stadens rykte.
- Vågar jag ta med min fru? frågar de.
Men trots rubriker om sprängdåd och skottlossning i gängkrigen vittnar statistiken om att fallen av dödligt våld legat i stort sett konstant i Malmö de senaste åren. Personrån och stölder har minskat.
- Malmö är ingen farlig plats. Men det är en internationell, relativt stor stad. Självklart kan det inte vara lika lugnt här som i till exempel Vetlanda, säger polismästare Ulf Sempert.
Enligt honom har både gängkrigen och de militanta autonoma grupperna rötter på danska sidan av Öresund. Att kriminella grupper gör upp om marknaden har förekommit förut i Malmö, nu har gängen andra namn och delvis ny inriktning på brottsligheten.

Usla bostäder

Sempert ser också segregation, trångboddhet och usla bostäder som orsak till mycket av oroligheterna i stadsdelen Rosengård.
- Det kan inte bli annat än bekymmer med en sådan miljö, säger han, men understryker att merparten av Rosengårds cirka 8 000 ungdomar är bra och skötsamma. Vid kravallerna i december 2008 var det, enligt Sempert, ungdomar från andra håll som agerade uppviglare.
I en kritiserad rapport beskriver Försvarshögskolan muslimska extremister i Rosengård, som påstås agera "åsiktskontrollanter" och till exempel se till att kvinnor bär slöja. Även forskare som tar avstånd från rapporten menar att den har en kärna av sanning. Men Ammar Daoud, drivande kraft i Islamska kulturföreningen, är upprörd.
- Påhitt, bara påhitt. Det finns inga belägg, säger han och tillägger att rapporten skadar alla muslimer i Sverige och ger Sverigedemokraterna framgång.

Annan rapport

Federico Rodriguez Moreno, chefredaktör för tidskriften Gringo, jobbar aktivt med en annan bild av Rosengård. I Rosengårdsbloggen ska en grupp ungdomar på 18–20 år beskriva sin stadsdel.
- I dag åker journalister hit och skriver OM Rosengård, sällan FÖR Rosengård, säger Moreno.
Antingen skildras problem eller exotiska företeelser, menar han.
- Man åker till exempel inte till Rosengård för att be folk betygsätta nya sommarglassar.
Förutom bloggen görs också en alternativ Rosengårdsrapport, en motvikt till den från Försvarshögskolan.
- Den skrevs ju utan att Rosengårdsborna själva fick uttala sig. Nu inbjuder vi folk att bidra med texter och bilder, säger Moreno.