Dockan var fylld av mystik och skönhet i en salig blandning i går kväll när Skånes Dansteater bjöd på makalös performance. Foto: Ronny Johannesson
- Man blir så otroligt glad inombords över att få uppleva en så fantastisk föreställning, konstaterade Anna Olovsdotter-Lööv. Foto: Ronny Johannesson
- Det känns jättefint att vår stad förmedlar kultur på det här sättet, tyckte hennes kompis Sara Nilsson. Foto: Ronny Johannesson

Kulturhungriga

De unga kvinnorna var bara två av ett par tusen kulturhungriga som hade sökt sig till östra kajen av Dockan på torsdagskvällen.
Även om kvällen var både magisk och ljum gav inledningen på "Dockplats 2010" vissa rysningar när ett dussin vitklädda dansare inledde med konstnärliga hopp i det septemberkalla vattnet.
Det skulle visa sig bara vara en lätt kittling av vad som väntade. I skenet från strålkastare fästa på gigantiska kranar fick vi som var där säcken full av nya intryck under en dryg timme.
Dansarnas silhuetter blev plötsligt stora som sagans troll, och rörde sig ena stunden till tonerna från en hel symfoniorkester, för att i nästa moment krumbukta sig mot en fond av ihåliga metallslag i en industrihall.

Tropisk lagun

Och vem kunde föreställa sig att Dockan en sensommarkväll i Malmö kan kännas som en tropisk lagun där älvorna svävar. Nästan fritt.
Som grädde på moset var alltsammans gratis.
- Jag betalar gärna hur mycket skatt som helst om det är sådant här vi får för pengarna, menade en herr Peter med emfas när han efteråt vandrade hemåt som en i massorna.
Säkert var han inte ensam om att tycka så.