Minns ni förra året? I valrörelsen. Då var partierna på vild flykt från sitt tidigare beslut att kriminalisera fildelning och nedladdning av upphovsrättsskyddat material.
Nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt gick under en tv-debatt med Göran Persson ut hårt och band sig för en återställare:
– Att jaga en hel ungdomsgeneration var inte syftet med nedladdningsförbudet, och inget som vi vill använda rättsväsendets resurser till.
I efterhand verkar ingen bry sig om vad som sades i valrörelsen. I stället ska tydligen de som hävdar upphovsrätt också ges rätten att agera privatpolis, spionera på fildelare och registrera och lagra deras personuppgifter; polisen ges en handräckningsfunktion till denna privata rättsskipning.
Moderata riksdagsledamöter i kulturutskottet vill att internetleverantörerna ska ges ansvar för hur deras nät används, som om Posten skulle ställas till ansvar om tjuvgods skickas med paket eller Tele2 för att någon ringer och hotar en annan!
Minst en alliansriksdagsman har en rimligare syn, häromdagen skrev moderaten Karl Sigfrid, 30 år, på DN-debatt och påminde om vallöftet.
Men han gjorde mer än så: Han förklarade skillnaden mellan vanlig äganderätt och upphovsrätt till obegränsat kopierbara verk, och smulade därmed sönder och samman fulargumentet om att fildelning är samma sak som snatteri.
I själva verket har man alltid kunnat göra kopior för eget och vänners bruk av till exempel musik som sänds i radio. Alla som är i Sigfrids ålder och äldre minns väl kassettbanden och de dubbelkassettdäck så många hade – med kopiering av musik som enda rimliga funktion. Och han kontrollerade svepskälet om rätten för upphovsrättsägarna att bedriva privatspaning: Nej, det finns inget EU-krav om det.
Han konstaterar att det som är nytt är varken kopiering eller omfattningen av den, utan musikindustrins aggressivitet. Något som troligen beror på att tekniken håller på att slå ut de distributionssätt som funnits några decennier.
Han skriver: ”Dagens upphovsrätt har blivit frånsprungen av den tekniska utvecklingen. Cd-skivor och dvd-filmer som säljs i butiker eller skickas med posten är på väg att fasas ut av moderna fildelningstekniker. Skivbranschens borttynande är därför ett faktum som varken kan eller bör förhindras. Att med rättsliga insatser försöka stoppa fildelningen för att rädda skivbranschen är som att försöka förbjuda bilar för att öka försäljningen av hästkärror.”
Det är uppenbart att Karl Sigfrid har en helt annan intellektuell klass på sitt inlägg än som brukar vara fallet i den svenska politiken. Låt oss hoppas att det därmed får större genomslag, och inte mindre, än mer propagandistiskt.
