Alla har en relation till skolan och har därför åsikter om den, men lärarnas uppfattningar och bedömningar är särskilt viktiga när skolan ska förbättras och utvecklas. De möter eleverna varje dag och ansvarar för undervisningen. De är experter på hur skolan fungerar på klassrumsnivå. Åtta av tio lärare bedömer att eleverna i den svenska skolan har ämnes­kunskaper som ur ett internationellt perspektiv är medelmåttiga eller i bästa fall genomsnittliga.

När lärarna får frågan om hur elevernas ämneskunskaper kommer att se ut om tio år så ser de ingen förändring. Tre av fyra lärare tror att elevernas kunskaps ­ nivåer kommer att förbli oförändrade eller försämras de kommande tio åren. Nästan hälften uppger att elevernas ämnes ­ kunskaper är svaga eller ­ genomsnittliga i dag samt att de kommer vara oförändrade eller försämras inom tio år.

Om lärarnas förväntningar uppfylls står den svenska skolan still och den som står still blir lätt omsprungen. Skolan behöver ständigt utvecklas och förbättras. Dessa förväntningar möter de nya lärarna i sin vardag redan från första dagen på jobbet. Det finns en överhängande risk att de låga förväntningarna får sätta gränser för ambitionerna.

Att lärarnas förväntningar på skolans utveckling de kommande tio åren inte överstiger deras uppfattningar om dagens svaga resultat är oroande. Det är ett tydligt under ­ kännande av Sveriges utbildningspolitik och den svenska ­ skolan. Det är även ett underbetyg till lärarjobbet.

Sverige behöver bra skolor för att klara av kompetensförsörjningen i framtiden. Skolorna behöver bra lärare som kan förbättra och utveckla undervisningen. Men för att få bra lärare behövs det bra lärarjobb och det är det ont om. Många lärare ägnar mer tid åt administration och rastvaktande än vad de ägnar åt sin egen kompetensutveckling, utveckling av undervisningen och individuell elevkontakt. Det är ohållbart.

PER TRYDING

Vice vd och doktor i lärande, Sydsvenska Industri och Handelskammaren

JOAKIM LUNDBLAD

Analytiker, Sydsvenska Industri och Handelskammaren