Selma Lagerlöf - fri att trycka.
Selma Lagerlöf - fri att trycka.

Släpp författare fria – som Selma och Karin

Publicerad

Det har väckt en del uppmärksamhet - och kritik - att ett tyskt bilmärke använder en av Karin Boyes mest kända dikter för att sälja en bil:

"Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd."

Samma kritik har inte direkt drabbat reklamfilmen där ett svenskskapat, men av ett kinesiskt företag med hemvist i skatteparadiset Caymanöarna ägt, bilmärke gör reklam med hjälp av Zlatan Ibrahimovic och svenska nationalsången. Zlatan fick betalt, men givetvis inte författaren Richard Dybeck - han dog 1877.

Alla blir inte upprörda - firman har trots att den har rätten på sin sida försiktigtvis kollat med Karin Boye-sällskapet - som är positiva.

 

Men frågan är intressant. Karin Boye var alldeles för ung när hon dog i april 1941, men det har alltså gått mer än de 70 år från författarens död som upphovsrätten sedan tjugo år stipulerar.

Det var ju hennes död som fick Hjalmar Gullberg av skriva de bekanta raderna som kopplar hennes "nederlag" till den tyska (!) invasionen av Grekland:

"Svärd som fäktar mot övermakten,

du skall brytas och sönderslås !

Starka trupper ha enligt T.T.

nått Thermopyle, Greklands lås

Fyrtioåriga Karin Boye

efterlyses från Alingsås."

 

Karin Boye – fri att trycka. Foto: Foto: Okänd
Så det har varit fritt fram att publicera Boyes texter sedan 25/4 2011. Och faktiskt under fyra år på 90-talet: Före 1995 gällde nämligen 50 års upphovsrätt, men när lagen ändrades blev flera som redan blivit fria åter belagda med upphovsrätt.

Det var sådana som Erik Axel Karlfeldt (död 1931), Verner von Heidenstam (död 1940), Albert Engström (också han död 1940). Samt (även hon 1940) vår första nobelpristagare i litteratur Selma Lagerlöf.

Mängden av frisläppta gjorde det lätt att se effekten i början på 90-talet: Det kom nya utgåvor, ibland flera stycken. Inte minst upptäckte nya generationer Selma Lagerlöf, under sin livstid så spridd och läst.

Och även författarnas liv uppmärksammades. Selmas inte minst. Som berättare men också som yrkeskvinna, liberal kommunpolitiker och som mer entusiastisk än lyckad jordbrukare. Vem vet om det spelade roll för att tjugokronorssedeln blev en "Selma" när den kom 1992?

De 15 nya åren med utgivningsbegränsningar var kanske då inte så bra för dessa författare. Lagerlöf och Boye tycks ha hämtat sig hyfsat, och det finns en hel del utgåvor av Verner von Heidenstam.

 

Men frågan är om inte de 70 åren för många författare, som inte är av nobelpristagarklass, blir en effektiv andra begravning - i glömskan. Det finns ju när författaren är död ingen som kan ligga på för nyutgivning.

Kanske är det rimligt att författare kan ha full kontroll - om de inte säljer rätten - under sin livstid. Och kanske ska arvingarna ha sin tid, men man kan undra om inte tio eller 20 år kan räcka.

Ett exempel: För ganska exakt 20 år sedan - den 3 mars 1994 - avled författaren och journalisten Lars Widding. Han sålde stora upplagor under decennierna dessförinnan. Och på bara en av antikvariatsajterna finns mer än 2 000 volymer att köpa - i bokhandeln väldigt få. Hade hans böcker varit fria nu, så kunde det säkert funnits ett intresse att ge ut dem. Inte minst som e-böcker.

Frågan är om inte mänskligheten är mer betjänt av att läsvärda författare finns tillgängliga än att arvingar och bokförlag tillförsäkras intäkter som oftast bara är hypotetiska.

Släpp fler författare fria - som Selma och Karin!

Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida