27000 fler har kommit in på högskolor och universitet i höst än förra året. Sammanlagt 226 000 efter det andra urval - det sista centrala - som nu skett.
Det var i och för sig 35 000 fler ansökningar, så alla som vill har inte kommit in.
Skälet är förstås inte bara en akut ökad kunskapstörst utan de sämre tiderna på arbetsmarknaden. Säkert är det även studenter som håller sig kvar och kompletterar sina studier.

Oavsett skälet är det inget dåligt i studieintresset. Om de som kommer in vill satsa och göra studieresultat är det bra både för dem och för alla i landet.
När vi kommer ut ur lågkonjunkturen är kunskapsintensiva branscher något som borde satsas på.

Och blir en eller annan extra kvar och forskarutbildar sig är det heller inte fel.
Ett problem som påpekats av bland annat Saco är att ansvällningen av antalet studenter kan ge en urvattning om resurserna inte ökas i motsvarande grad.
Det är förstås rätt. Även om fler studenter nog kan innebära att styckkostnaden ibland kan sjunka. Den del av undervisningen som ges som storföreläsningar kan ju ofta lika gärna ges för 140 som för 70. Och till samma kostnad.
Men i princip kommer det att kosta mer. Men alternativet, att de inte studerar och inte får jobb, är ju inte heller gratis. Snarare borde det vara en vinst att öka anslagen till högre utbildning.

Vad den ökade strömmen definitivt inte får innebära är sänkta krav.
Kvaliteten måste snarare höjas än sänkas för att vi ska få den fulla nyttan av fler i högre utbildning.
Men anslagen behöver alltså höjas.
Det är lätt att se att regeringen tvekar om att öka utgifterna i ett läge där så många statsutgifter ökar automatiskt på grund av krisen. Man vill ju om inte annat inte visa upp för stora underskott.

Men när det gäller studiefinansieringen finns en viss automatik. Centrala studiestödsnämnden CSN kommer att låna ut nästan två miljarder mer i år.
Då kanske det vore lite rimligt att också satsa på att dessa studenter får en god utbildning?