Foto: Lennart Hyse & Christer Wahlgren
 Foto: Lennart Hyse & Christer Wahlgren
Peter J Olsson

Sommar, sol - och böcker

Publicerad
Uppdaterad
Några spår av en global uppvärmning har det i år varit svårt att hitta i närområdet. Den håller sig tydligen i Stilla Havet som väderfenomenet El Nino.
Men lagom till midsommar har det i alla fall blivit något bättre, och kanske kunde många sitta ute i alla fall varannan sillbit, precis som traditionen bjuder.
Danmark firade S:t Hans aften redan i onsdags, och röken från de många eldarna ledde till brandalarm på denna sidan Sundet. Med tanke på hur det på torsdagen gick i fotbollen var det lika bra att festa då för broderfolket.
Nu är det nära till att citera Hjalmar Gullbergs hälsning till Danmark:
"Mörklagt ligger i kväll ditt hus
och dämpad är tonen i samtalsorden"
Det handlade förstås om en allvarligare historia: det av Nazityskland ockuperade Danmark. Och Gullberg vågade 1941 att förutse den befrielse som då såg hopplös ut och som skulle dröja fyra långa år till:
"Ur nätter av oro och själanöd
skall tändas en morgonglöd
i Danmarks heliga färger!"
Sommar är inte bara en ibland fåfäng längtan efter sol, ljus och värme. Det kan i bästa fall vara en tid för avkoppling, uppladdning och begrundan. Kanske tid att läsa för nöje och förkovran. Och kanske då inte bara de obligatoriska deckarna, utan lite seriösare volymer dessutom.
Tre trevliga små böcker har jag hunnit med de senaste dagarna. Dels en kortbiografi över högerledaren och statsministern Arvid Lindman. Den är skriven av historikern Anders Edwardsson och ger en bra översikt. Det ska bli intressant att jämföra den med Leif Lewins del om Lindman i boxen Svenska statsministrar.
Klart är att Edwardsson som i flera verk velat visa att "det moderna Sverige inte började med Socialdemokraterna" gör bra insats i detta arbete med Lindmanboken. Industrimannen och politikern Arvid Lindman var en viktig aktör under tre, fyra decennier och har satt sina spår.
Det blir förstås kortfattat, man vill läsa mer till exempel om Lindmans kraftfulla vakthållning mot nazistiska influenser på högersidan. Edwardsson missar nog ett skäl till att Lindman tidigt genomskådade nazismen: Lindman var framstående frimurare och fick många rapporter från Tyskland om förföljelsen av de tyska frimurarna.

En annan sorts borgerlig vakthållning skildras i Carl Johan Ljungbergs "En stridslysten drömmare" om journalisten och opinionsbildaren Gunnar Unger. Skildringen koncentrerar sig på tiden kring radikaliseringen 1968 då Unger var en stridbar kritiker som använde humorn som vapen mot den alltid så gravallvarliga nyvänstern. Då var Gunnar Unger en profil på Svenska Dagbladet, men han hade också ett kortare förflutet i Kvällsposten. Då under signaturen Kusin Murr.
Ljungberg är som alltid klar och tydlig och sparsam med språket, han låter ofta andra ge karaktäristiken i citat, som när han låter Ungers meningsmotståndare Per Meurling som får likna Unger vid både Pippi Långstrump och Charles de Gaulle.

Den tredje är Nobelpristagaren i litteratur Herta Müller vars utgivna tal till studentklasserna i Saarland 2001 jag till slut fått tag på: "Heimat ist das, was gesprochen wird" - Hembygd är det som talas.
Hon menar att språket är förknippat med den verklighet det beskriver, vilket bland annat gör det svårt att beskriva vissa saker. Få i Tyskland - ens i detta land som själv drabbats så nyligen, förstår till fullo hur det är att leva i en diktatur som det Rumänien Müller flyktat från.
Hon ger bland annat den närbelägna gränsen mellan Tyskland och Frankrike som exempel. Nu står det inte för så mycket, en trevlig utflykt. I Rumänien var gränsen ett dödens landskap där många dog varje år och där snön om vårarna avtäckte döda kroppar. Och där kropparna på familjernas bekostnad fraktades hem och begravdes under militär bevakning - ingen skulle öppna kistan och se skadorna.
På samma sätt har vi förstås svårt nu riktigt svårt att förstå hur det var 1941 ens på den svenska sidan. Några minns förstås, men det var länge sedan.
Ändå måste vi försöka leva oss in både i hur det är att ockuperas av en främmande makt och att leva i en diktatur. Annars riskerar vi eller våra efterkommande att få upprepa erfarenheterna.
En bra början är att läsa ett par historiska böcker i sommar!
Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag