I dag meddelas vem som blir Årets skåning. Numera Kvällspostens och Stiftelsen skåneländska flaggans dags gemensamma pris där alla har fått möjlighet att rösta om vem som är årets mest förtjänta skåning.
Jag hade en annan favorit, men ingen kan säga att vinnaren inte gjort sig förtjänt av äran!
Gotland brukar trots sin gamla danska historia inte räknas till de skåneländska landskapen, det vill säga Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm.
Men det till trots kommer i alla fall bildlikt den rödgula flaggan att vaja stolt över Gotland nästa vecka. Almedalsveckan får nog ett ännu mer skånsk och sydsvenskt - eller till och med öresundskt - inslag.
Redan förra året noterade jag efter Almedalen att genomslaget varit stort. Ett antal personer från Sydsverige eller verksamma vid de södra universiteten och högskolorna lyfte ett stort antal programpunkter. Och såväl organisationer som högskolorna själva var aktiva.
Fler har tänkt i samma banor och i år blir närvaron ännu tydligare.
Mest manifesterat av "Öresunds-huset" mitt i händelsernas centrum. Detta invigs i morgon av "Öresundsministern" Cristina Husmark Pehrsson, och är en satsning av Öresundskommittén i samarbete med Region Skåne, de två danska regionerna på andra sidan Sundet och Malmö, Helsingborg och Lund. Och några till. En satsning på 1,6 miljoner som möjligen kommer att leda till uppmärksamhet i Skattebetalarnas förenings traditionella granskning av offentliga utgifter under Almedalsveckan.
Nu är det nog en investering som kan ge goda resultat.
Och tillsammans med andra aktörer, Sydsvenska handelskammaren, Malmö högskola, Lunds universitet, ESS och ett antal andra så kommer det med säkerhet att bidra till att det skånska och sydsvenska avtrycket blir än större.
Förra året skrev jag, att detta är utmärkt eftersom Skånes position som gränsland gör att Almedalens största svaghet mildras. Den att det mest handlar om interna svenska förhållanden, eller till och med i mycket ensidigt Stockholmscentrerade frågor. Det gäller i än större utsträckning i år.
Almedalsveckan har ju utvecklats sig till ett demokratins rum. Där åsikter och idéer kan föras fram, där motståndare kan mötas med argument och kontakter kan knytas. Och där den lobbying och den marknadsföring som sker äger rum under stor öppenhet och genomskinlighet.
Och allt öppet för vem som vill ur allmänheten.
Det som började med envägskommunikation och anföranden från partiledare har blivit mer interaktivt och diskuterande. Sociala medier så att säga, fast helt handfast och inte i datorn.
I år är det valår och de politiska partierna kommer att göra sitt bästa för att ta tillbaka Almedalsveckan och försöka få den att åter bli "politikerveckan". De vill använda den för att göra utspel och få plats i tidningar och radio/tv-sändningar.
Man kommer att försöka tjuvnypa motståndarna genom att till exempel göra utspel på andra partiers talardagar. Allt i syfte att vinna taktiska poäng.
Allt detta kan ha ett intresse för den som lever med det politiska spelet, eller har fångats av stämningen i tv-serien Vita huset. Och kanske är det åtminstone intressant att se hur de två blocken lyckas hänga ihop.
Men det är ändå inte därför som Almedalsveckan har blivit stor bland politiskt intresserade. Utan för att det under denna veckan ges nya insikter till de som deltar, och som sedan kan spridas till det svenska folket.
Det är som en läkarmässa för politik, nya mediciner och metoder presenteras för sjukvårdens personal, landvinningar som sedan patienterna kan få nytta av.
Så det är dels värt att önska de sydsvenska och skånska aktörerna i Almedalen lycka till i sitt missionerande, men också hoppas att de kan ta hem impulser från andra när de väl tar färjan hem.
