Man kan möjligen ironisera över att förslaget är på en gång väldigt detaljerat och inte så tydligt i vad det ska åstadkomma för arbetslöse Svensson i Hässleholm.
Huruvida man i ett fullmäktigebeslut ska fastslå att just företrädare för regionstyrelsen ska besöka alla Skånes kommuner kan man förstås vara rätt tveksam till.
Den regerande femklövern reagerade emellertid alldeles för häftigt. Förmodligen för att det sågs som ett angrepp på vad majoriteten gör och inte gör. På presskonferensen räknades upp stort antal besök, inklusive de som närsjukvårdsberedningen gör - även om arbetsmarknadsfrågor kanske inte är i centrum just då.
Tillsammans med den sårade stoltheten finns det kanske en misstanke att Socialdemokraterna inte vill ha samförstånd om jobbfrågorna. Men frågan är vad man skulle förlora på att syna dem.

Om den stora fullmäktigedebatten kommer att rasa om ifall man besöker tillräckligt många kommuner och på vilken nivå det ska ske så lär nog de lyssnande medborgarna mest stå som frågetecken och undra vad deras företrädare håller på med.
Om man i stället faktiskt försökte nå en bredare enighet - vilket inte utesluter att det i vissa saker finns ideologiska skiljelinjer som gör kompromisser svåra - om huvuddragen i vad regionen ska göra.
Enigheten har ju ofta funnits i utvecklingsfrågorna under hela Region Skånes drygt tolv-åriga existens. När det gällt att påverka staten har det nästan varit en nödvändighet för framgång.

Region Skåne kan förstås lika lite som kommunen eller staten - eller facket och Svenskt näringsliv - skapa arbeten annat än möjligen i den egna verksamheten, och då ska det ju finansieras också. En politik för utveckling och tillväxt är inget enkelt att snyta fram på en kafferast.
Men det finns förstås mycket att göra.

Grunden är att skapa förutsättningar för tillväxt. Genom betong i form av vägar, järnvägar och andra allmänna nyttigheter. De offentliga kärnverksamheterna ska inte underskattas. Om regionen klarar att höja sjukvårdens kvalitet ett snäpp och korta köerna, så gynnar det tillväxten. Likaså om kommunerna skapar möjlighet för goda skolor och förskolor, och en bra service på gamla dar.
Men också insatser för att få arbetsmarknaden att fungera bra.
Och, en rätt misskött del, det är förstås också viktigt att det allmänna som storarbetsgivare hanterar denna roll bra: rekrytering, traineeprogram, utbildning, möjligheter till avknoppning, med mera.

Och samordning är bra. Det finns konkurrens inte minst mellan kommuner där man tävlar om företagsetableringar inte bara genom goda förutsättningar och smidig handläggning, utan genom rena mutor och dolda subventioner, till exempel i form av kommunbetalda lokaler. Och det fungerar sällan bra. När subventionerna sinat drar sådana företag till nästa kommun som lägger upp plånboken på bordet.
Region Skåne har fått sin större självstyrelse just för att hantera tillväxt- och näringslivsfrågorna i landskapet. Det är viktigt att de politiska strider som sker i samband med detta återspeglar grundläggande skillnader i synen på till exempel hur styrande det offentliga ska vara. Men nog skulle man kunna undvika att käbbla för mycket om petitesser?